Del 61
Tidigare delar
Hur du läser Greenwoods'

Direkt efter uttagningen så väntar William på Leah utanför arenan.
  Leah: - Heej! Hur gick det för dig? frågar Leah kallt.
William vågar knappt svara på grund av hennes ton och ställer en fråga som svar bara: - Du får säga först. Hur gick det?
 Leah tjuter ut sin lycka och börjar hoppa på stället: - Jag kom med, jag kom med! 
Hon lugnar ner sig lite innan hon frågar honom igen: - Hur, gick det?
Han börjar småflina mot henne: - Det gick bra! svarar han och blinkar.

Det är mitt på dagen och Bella sitter hemma med Africa och tar det lugnt. Plötsligt märker Bella att Leah inte varit hemma på hela morgonen.
  Bella: - Mamma..? Vart är Leah?
  Africa anstränger sig inte mycket för att vara aktiv i samtalet: - Ehm, hon är ute. Jag tror hon skulle fixa med jobb idag.
  - Jobb..? 
- Mmm... Eller nåt.
"Ska Leah fixa jobb utan att rådfråga med mig..?"
 Bella får en stark känsla av vad hon måste göra. Hon vill fixa sin dröm. Bella reser sig ur soffan.
  - Kommer snart mamma! ropar hon till Africa medan hon går ut genom dörren.
  När Bella stängt dörren lägger Africa ifrån sig boken och ser helnöjd ut:
- Uppdraget slutfört.

  Bella sätter sig i bilen och kör mot staden.
  Eller rättare sagt mot teaterbyggnaden. Hennes drömjobb som liten var att få hålla på med musik, att kunna spela eller sjunga i ett band. Och enligt Leah, som säkert är och gör någonting som hon verkligen vill med livet, så får an inte ge upp utan att försöka. "Det är värt ett försök..."
  Leah och William är fortfarande kvar utanför arenan efter uttagningen. Leah platsade i staden damlag och både William och Tommy kom med i herrlaget.
- Det blir att fira trippelt upp!
 William hinner inte svara innan hon börjar prata igen: - Åååh, mamma kommer bli så stolt tror jag!
Leah lever i sin drömvärld.
- Just mamma! Vi måste berätta! För mamma, och Bella!
 - Kom med hem så överraskar vi dem! Eller Bella vet väl att du är här nu?
  William svarar inte på hennes sista fråga: - Ehm, vi överraskar dem!
  Leah sätter spurt på benen och springer mot hemmet: - Sist den är två ruttna ägg!
  En halvtimme senare är Bella påväg ut ur teaterbyggnaden.
  Hon har pratat med några musikalister där inne, de gillade hennes pianogrunder och vill gärna att hon kommer dit på vanlig basis för att lära sig att spela mer och tillsist kanske platsa i ett band eller i symfonin. Precis som Leah så svävar Bella på moln.
  Tänk att hon nästan höll på att ge upp sin dröm för en säker väg som förskolelärare på ett ställe hon egentligen inte tycker så mycket om..
  Efter en timme eller två's flåsande så är Leah och William äntligen framme vid huset.
  De tar verandadörren direkt in till allrummet där Africa fortfarande sitter och läser. Hon märker knappt att de kommer in.
  - Mamma! Titta en sån stark och smidig dotter du har som passar i damlaget!
Africa lägger ifrån sig boken: - Nämen! Leah?! Är det sant! Åh, vännen! Grattis.
Africa skymtar William bakom Leah: - Hejhej William.
- Hejsan.
- Jag går och hämtar ostbricka för att fira!
 Africa kommer tillbaka med ostbricka och alla slår sig ned i sofforna.
- Berätta allt! kuttrar Africa.
 - Viiisst! svarar Leah. - Jag joggade till uttagningen och det gjorde susen! Jag var redan uppe i varv och supertaggad på att köra, så när chansen kom så gav jag allt. Och det var mer än nog sa tränarna! Den ene sa att han var Imponerad.
  - Den andre tränaren var lite mer reserverad, han sa bara Bra. Men jag är säker på att han också menar Imponerande!
  - Ååh, det känns så skönt att ha klarat det! Ett steg närmare mitt mål!
- Jag är såå stolt gumman..

Dumma mig, glömde kryssa i att inlägget skulle publiceras i onsdags.. -.-'

Del 60
Tidigare delar
Hur du läser Greenwoods'

Dagen efter tvillingarna varit på fest så tassar Leah ner till köket medan Bella fortfarande ligger och sover. I köket står Africa.
Leah: - Godmorgon mamma!
Africa: - Godmorgon vännen!
 - Blev det sent igår? frågar Africa och syftar på utekvällen med fest.
- Nja.. Sådär. Men det är ingen fara.
 Africa inspekterar Leahs kläder: - Så det är dags idag alltså?
  - Japp! Och jag är så nervös!
Leah tar sig för magen.
- Jag hoppas jag inte svimmar!
 - Nej... Men gumman, det klart att du inte gör! Det kommer gå jättefint.
  - Hehe.. ja, säkert! Leah är lite ostadig på rösten.
- Slå dig ner gumman, jag gör din favoritfrukost! Så du får lite i magen innan du sticker tänkte jag.
  Leah går och sätter sig.

- Åh, så snällt! Tack så mycket mamma..!
 Africa kommer med frukosten till bordet.
- Hugg in! Så ska du se att du får oanade krafter och kan utföra stordåd!

 Leah skrattar åt ironin.

- Haha, tack mamma. Nu känns det genast mycket bättre! fortsätter hon med samma ironi i rösten.

 "Men, man kan ju alltid hoppas..."

  Africa märker att Leah grubblar mycket: - Oroa dig inte så mycket, Leah. Man kan bara göra sitt bästa. Räcker inte det, så gör det inte det bara. Det finns ändå ingenting man kan göra åt det, utan man får kämpa mer till nästa år istället.
- Jag ska komma med på den här uttagningen! säger Leah kvickt.
Hon äter upp frukosten i superfart och bokstavligt talat springer ut genom dörren.
 Hon har bestämt sig för att jogga de 7 km  till uttagningen för att vara extra pumpad och ha chansen att bli uttagen detta år!
  Svetten rinner och Leah kämpar på.
  - Aaah.. målet i sikte! flåsar hon när hon får syn på arenan där uttagningen hålls.
  Men när hon sprungit ytterligare lite närmare arenan får hon se ett bekant ansikte springa framför henne i motsatt riktning.
  Han svänger också av mot arenan där uttagningen hålls.
  - William! Det är ingen match idag! Vad gör du här?
  William blir lite chockad över att se Leah där, han hade inte förväntat sig att möta någon såhär mycket tidigare än uttagningen egentligen börjar.
William: - Ehm... Jo, jag vet Leah! Jag.. vad gör du här förresten?
 - Det är uttagning till nästa säsongs lag! Och jag ska provspela för att se om jag platsar! Vänta..
Leah tänker efter lite. Kan det vara så att William också är här för uttagningens skull? Leah vet att William var med i skollaget när de gick i gymnasiet, men han var inte med i fotbollsaktiviteten efter skolan där alla som ville bli någonting inom idrotten medverkade.
- .. ska du på uttagningen William?
  - Ehm... jo. Ja, jag tänkte det.
  - Okej! Vad trevligt. Jag visste inte att du var så duktig!
  - Hehe, man vet aldrig! Det visar sig nu om man duger.
  Leah börjar gå mot ingången till arenan: - Men kom då! Sist den in är ett ruttet ägg! Och ehm.. Lycka till då!
William bara skrattar: - Haha, detsamma!

Igår satt jag och byggde i spelet, hus efter hus, skaparglädje som attans! Jag var tvungen att fortsätta, för varje projekt blev lyckat! Det hör inte till vanligheterna. Oftast brukar jag sitta och spendera timmar på ett hus och sen väljer jag att inte spara det i slutändan för att jag inte är nöjd. Men igår, wiiho, säger jag bara. Jag har entrat en bygg-period!

Jag kompenserar med dubbelt så lång del som vanligt och slänger in en extra del nu innan veckans slut.

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50, Del 51, Del 52, Del 53, Del 54, Del 55, Del 56, Del 57, Del 58

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 59 _________

Bella: - Marmelad?!
  Leah har hela munnen full med mat när hon stillsamt svarar på hennes systers bryska kommentar: - Vadå marmelad..?

Bella tar ett bett till av mackan.
- Jo! Jag kan svära på att de haft marmelad på min smörgås!
Leah suckar och himlar med ögonen: - Och vad är det som är så märkligt med det nu då?
- Du fattar ju ingenting!
Ännu en suck från Leahs håll: - Jag som inte fattar något? säger hon tyst för sig själv och plockar med pinnarna frenetiskt på tallriken.

 Men Bella hörde precis vad hon sa.
  - Det är ju en varm macka! Knäppskalle. Försvarar hon sig. - Det är inte normalt att ha marmelad tillsammans med ost på en sån här ungsmacka?
  Leah tittar upp från sin måltid. Hon riktar grismarser mot Bella: - Uii! Marmelad på en varm macka?! Lämna in den för tusan och be om en ny!
- Be om en ny?
- Ja, det klart!
  Bella tänker efter en stund, sedan tar hon upp mackan i handen igen och äter från den som om det hade varit den möraste steken.

- Det var faktiskt jättegott! Vill du smaka?
Hon nickar charmigt mot Leah som snoffsigt avslår hennes erbjudande: - Nej tack. Håll den för dig själv du!
  Bella äter upp hela mackan och Leah kan inte bestämma sig för om Bella gör så för att lura henne att mackan var god eller ifall hon verkligen tyckte om den. De har glidit isär en del sedan Bella träffade William och Leah träffade Kauro. De har liksom inte samma tid för varandra som de en gång hade. Leah sjunker ner i djupare tankar, vill de ens ha det som det var förut? 
  Bella avbryter henne. - Hallå?
- Vaa..? Jag hörde inte.
- Konstigt? Du satt ju och tänkte på annat! ryter Bella till. - Så oförskämt! tillägger hon och korsar armarna över bröstet.
Leah biter sig i läppen: - Förlåt då.. vad sa du?
 - Jag funderar på att söka jobb på skolan!
  - Eeeh?!
Ännu ett skämt ifrån systerns sida? Hur långt ifrån varandra har de glidit egentligen?
- Vaa..? Vad menar du?
- Att jag funderar på att söka jobb på skolan. Arbeta med de små barnen.
Leah förstår inte: - Men vi kom ju precis därifrån!
Bella blir ställd av Leahs ord: - Ja..?
- Du vill ju inte undervisa! Du vill ju sjunga, spela instrumet?
Bella småler för sig själv och tittar ner i bordet. Hon pratar med vuxen, förstående stämma när hon svarar: - Men Leah, det var ju länge sedan..
 
- Dröm som dröm!
En taxi tvärnitar så det tjuter om däcken på gatan precis intill caféet, och så lätt var samtalsämnet borta med vinden.
 För Bellas del, men inte för Leahs. Brlla har aldrig uttryckt något intresse för barn på det sättet, och nu vill hon arbeta med dem helt plötsligt. Och som sitt första arbete? Hon blir på nytt avbruten från sina tankar: - Hallå!!!
  Det är William och Tommy som kommit till caféet, det var dem som satt i taxin som stannade plötsligt.
- Hallå! skriker William igen.
   Tvillingarna lägger inte märke till honom förrän han ställer sig nära vid deras bord. Han låter anfådd när han hälsar tredje gången: - H-hej! Jag ropade.. m-men jag tror inte ni hörde!
Bella inspekterar honom noga, någonting är annorlunda.
- Var det du som ropade?
 Som en blixt från klar himmel kommer Leahs kommentar: - Har du klippt dig?
  Hon riktar blicken mot Tommy: - Och du också?
  William rättar till frisyren lite innan han svarar: - Äh. Det är bara wax ju. Vi är påväg ut, vill ni hänga med?
En servitris snubblar med en trave tallrikar, en del av dem åker i backen. Leah riktar all sin uppmärksamhet dit, så det blir Bella som svarar: - Ehm-m..? Jo. Det. Det skulle väl vara kul. Leah?
Leah svarar inte utan är helt uppslukad av den stackars servitrisen.
 Men tillsist bestämmer de båda sig för att hänga med grabbarna ut, men först hem för att byta om!
  En timme senare möts de alla upp på staden lokala klubb. Leah, Bella, Elienne, William och Tommy. Elienne, Leah och Tommy ockuperar direkt ett bordsfotbollsspel och börjar lira som om det vore liv eller död. Kanske värre än så. Bella tittar roat på.
  - Ja, ja!! Det är mååååååååååål!
Leah dunkar in bollen bakom Tommys målvakt.
Tommy: - Näää! Orättvist, ni är ju två mot en!
- Vill du ha med Elienne till ditt lag så visst!
Tommy svarar snabbt: - Nej, hehe. Det är lugnt. Det vore taskigt mot dig Leah.
Man hör sarkasmen i hans ton.
Elienne svarar självsäkert: - Jag är dålig. Jag vet! Nu kör vi!
Bella flinar åt dem.
- Bella!
 Det är William som ropar på henne. Bella tittar runt i lokalen och ser William vinka till henne att komma. Hon går dit.
- Vad är det?
  - Kom, jag vill visa en sak!
  - Okej, vad då?
- Precis här utanför! Det går fort!
 De går ut tillsammans till baksidan av klubben. Väl där ute får Bella en nysattack och de skrattar ikapp till hennes oförmåga att avsluta den.
  Men därefter blir det mer seriösa: - Vad var det du ville?
- Jag har nåt litet. Vänta!
William springer till parkeringen som ligger 20 meter bort för att hämta något.
  Han kommer tillbaka med ett sött paket.
- Här! Till dig! Som en examenspresent! Grattis?
 Bella blir överglad: - Men, tack! Du hade verkligen inte behövt! Ja-jag vet inte vad jag ska säga.
  - Du behöver inte säga nåt, eller jo, är du glad?
  Bella finner knapp några ord: - Ja, verkligen. Superglad. Tack!
  - Jag menar det, tack så mycket. Ska jag öppna den?
  - Ehm.. hehe. Jag vill helst inte vara med när du öppnar den!
Bella kan se att William känner sig lite obekväm.
 - Okej! Det är ingen fara. Jag öppnar den när jag kommer hem.
  - Tack. 
- Nej tack du!
- Hehe, du vet ju inte ens vad det är i! säger William med ett leende.
 - Mm.. Men det spelar ingen roll..
 De lägger presenten i Williams bil och går in till de andra igen. Leah har fullt upp på dansgolvet och de bestämmer sig för att dansa med henne.
  Bella funderar hela kvällen på vad som kan finnas i paketet, och varför William inte ville vara med henne när hon ska öppna det? Hans blick avslöjar heller ingenting under hela kvällen, det är som att han glömt bort att han gett henne en "sådan" present.
  Så det fanns ingenting annat att göra än att dansa loss och ha kul resten av kvällen.
  Elienne och Tommy pratade med varandra. Tommy drog en massa fräcka vitsar och Elienne såg ut att vara nära till gråts..
  .. precis innan hon vek sig av skratt. 
  - Bella...! Leah gömmer sig bakom sina händer.
- Vadå?
 - Kolla! Hon pekar mot Elienne och Tommy. - De har stått och pratat så hela tiden medan ni var borta! De är verkligen vänner igen.
   Bella blir glad inombords, att en kväll kan vara så lyckad.
Nu vill hon bara veta vad som döljer sig under det vita omslagspappret...  

Jag blev bannad från datorn igår.. Därför kommer delen en dag försent XD

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50, Del 51, Del 52, Del 53, Del 54, Del 55, Del 56, Del 57

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 58 _________

Ikväll är det dags. Det är ikväll som Bella och Leah tillsammans med sina vänner kommer hålla en stor födelsedagsfest. Men istället för att ha en helt vanlig fest så har de ett maskeradtema! Dyk upp utklädd, eller inte alls! Bella har antagit formen av en skogsälva.
  Elienne: - Jag är så spänd! Jag hoppas allt går bra ikväll!
Elienne försöker att likna en tiger.
- Ta det lugnt.. Det kommer att gå fint. Vi ska bara säga sanningen. Det är i alla fall den som varar längst. svarar Bella med ett leende på läpparna.
 - Du har helt rätt. Ikväll ska jag bara slappna av, ha kul och njuta av att Alice inte kommer för att förstöra mera. För hon är inte bjuden va? frågar Elienne osäkert.
- Nej, jag har inte sagt något. Och jag tror inte att det har spridit sig.
- Bra! För beter man sig taskigt så får man skylla sig själv, tycker jag i alla fall.
 - Är allt annat fixat då? fortsätter hon.
- Jag tror det. Mammaaa!
  Africa kommer lunkandes. 
Africa: - Vad är det Bella?
- Är tårtorna och det fixade och färdiga därute nu? frågar Bella och nickar mot köket.
 - Allt är fixat och jag tror minsann att gästerna är påväg att ramla in strax.
Hon tystnar och flyttar stolt mellan Elienne och Bella.
- Tänk att ni växer upp så fort. Det går overkligt fort.
 - ... och för mig känns det som att det tagit en evighet. svarar Bella.
- Det är bara så det känns nu gumman. Du kommer längta tillbaka till skolåren inom ett par år i vuxenvärlden!
 - Det tror jag säkert... Fast jag ska verkligen jobba med någonting jag vill göra.
- Såklart du ska..
Leah kommer in i rummet.
- Såklart ni ska. rättar Africa sig själv.

Bella tittar på sin syster: - Så fin sminkningen blev! Den passar verkligen ihop med kläderna.
Leah svarar inte och Bella märker att någonting inte står rätt till.
- Vad är det? Har det hänt något?
 Leah skyndar fram till Bella med ledsen min: - Han kommer inte!
- Va?
 - Kauro.. Han kommer inte.
Kauro lämnade Twinbrook i veckan som varit för att åka hem och fixa med några ärenden hemma. Nu verkar det inte som att han kommer hinna till Leahs speciella dag.
 - Åh.. Men Leah. Vi ska ha kul i alla fall! Vi får fota en massa och visa honom sedan! Var inte ledsen...
  Plötsligt ramlar gästerna in en efter en och snart är hela köket fyllt av dem. Det är då dags för att blåsa ut ljusen på tårtorna! Bella är först ut. Alla hurrar och det står härliga till.
Leah låter som att vara helt bekymmerslös när hon ber sin syster att önska sig något: - Önska dig, Bella!
- Hmm.. Okej. svarar Bella.
"Jag önskar att.. Vad önskar jag?"
 Det blåses i tutor och glädjetjut lyder medan Bella växer från tonåring...
  ... till en ung kvinna.
  Leah ser stolt på sin syster.
  - Leaah! Nu är det din tur! tjuter Africa.
  Alla gäster betraktar Leah när hon går och ställer sig vid tårtan medan ljusen tänds på nytt, alla utom Elienne. Hon har bara ögon för Tommy och är fortfarande nervös över hur kvällen kommer te sig. Hittills har han inte givit henne en enda blick och det svider i henne.
  Det gör desto mer ont för Elienne att se alla andra glada miner omkring sig. Leah hurrar högst av dem alla då det är hennes tur att blåsa ut ljusen.
- Jag vill bli fotbollsproffs! hon vrålar ut sin önskan högt och tydligt inför alla.
 Sedan växer även hon upp.
  Gästerna köar för att de också ska få blåsa ut ljusen och välkomnas till vuxenlivet. På tur står Joelle.
Joelle: - Hm... Ja, jag vill väl ha en stor familj då!
 
Stämningen i rummet blir bara bättre och bättre ju fler ljus som tänds och släcks.

 Sen är det William.
William: - Jag vill ha.. eeh.
Bella lyssnar noga men William säger resten av önskningen tyst för sig själv och Bella blir lite besviken. "Jag ska fråga honom om den sen!"
 När alla har blåst ut sina ljus, ätit sin tårta så är det dags för dans! De dansar i någon timme och när folk börjar droppa hem smått så ser Bella sin chans...

... hon leder ut Tommy i köket för att tala några sanningens ord med honom.
  - Tommy, jag ska gå rakt på sak!
Tommy tittar lite chockat på Bella: - O-okej?
- Alice har ljugit om Elienne för dig! Du borde få veta sanningen istället för hennes lömska lögner.
 Tommy lägger huvudet på sned: - Jag lyssnar..
- Alice måste ljugit för att hon varit avundsjuk eller arg på Elienne av någon anledning. Elienne säger inte alls till tjejer att de ska hålla sig borta ifrån dig?
 - Jag förstår inte hur Alice kunde komma på så hemska saker, men nu vet du att det Alice sagt är falskt. Okej?
 - Okej.. Så Elienne är inte kär i mig?
  Bella tystnar och blir osäker på vad hon ska svara. Ska hon nu ljuga för Tommy för att det kommer att gynna Elienne? Eller ska hon säga sanningen och få Tommy att tvivla på om Alice verkligen har ljugit?
- E-ehm.. jag vet inte.. får Bella ur sig tillslut.
- Okej. svarar Tommy självsäkert. - Ska vi gå in till de andra?
- Visst!
 De går till vardagsrummet, där dansar alla som om de inte gjort annat i livet än dansat. Tommy styr sina steg säkert mot Elienne.
  Hon slutar att dansa när hon märker att han närmar sig henne.
- H-hej. stammar hon fram knappt hörbart med tanke på den höga musiken som omger dem.
 - Kan vi gå någon annanstans? Jag behöver prata! Tommy nästan skriker för att överrösta musiken.
Elienne blir alldeles kallsvettig. Är detta någonting bra? Eller någonting dåligt..? Men hon bestämmer sig för att följa honom.
 När Bella ser att Elienne och Tommy är påväg ut går hon fram till William för att dansa med honom. - Schyssta moves! säger hon högt.
  William ger henne en intensiv blick tillbaka, men tackar: - Hehe, verkligen? Tack. Vill du dansa?
  - Gärna!
  Elienne och Tommy har gått ut på framsidan och han börjar genast att prata:
- Bella har berättat om Alice.
- Okej..? svarar Elienne frågande.
- Att hon ljugit om att du var kär i mig. 
Elienne blir stum. Av alla Alices fula lögner så är det som i nuläget lämnar Tommys läppar det enda hon sagt som varit sanning. Innan hon hinner säga någonting svarar Tommy sig själv: - Jag förstår att man kan bli pushad att göra saker man egentligen inte vill i sådana där tjejgäng.. Att man går fram till killar fast man egentligen inte tycker om dem. Men det var fel av mig att lyssna på henne, jag skulle frågat med dig först. Vi har ju alltid varit vänner! Jag vet inte vad som föll i mig.

Elienne var nära bristningsgränsen när Tommy först berättade att Alice var en lögnare, och nu när han är så snäll mot henne blir inte saken bättre. Hon känner sig själv som en lika ful lögnare som Alice och hon vill skrika ut sanningen.
- Eh..Ehmm..
Men när Elienne verkligen har som mest och säga, så får hon inte fram ett enda ord.
- Kan vi bli vänner igen? frågar Tommy. 

Elienne överdriver sitt svar: - Viiissst! Hehe, mannen!
Han kollar lite underligt på henne.
Hon harklar sig och lugnar ner sig lite: - Det klart vi är vänner.
  "Det är nog bättre att vara vänner än ingenting alls.."
- Självklart.
 - Skönt att höra...   

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50, Del 51, Del 52, Del 53, Del 54, Del 55, Del 56

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 57 _________

Det är söndag och alla i familjen Greenwood är trötta. De har konkat saker och spikat tavlor hela helgen, men äntligen är flytten genomförd och komplett färdig. Telefonen ringer i hallen på nedervåningen och Bella går för att svara. Hon känner igen numret på displayen men kan inte sätta fingret på vem det tillhör.

  Bella: - Hallå. svarar hon försiktigt.

En lugn röst talar i ändra änden: - Hej Bella! För det är väl du?
- Javisst. Vem är detta?
Elienne: - Det är Elienne! Är du ledig?
Bella småpratar lite med Elienne, de bestämmer sig för att ses.
 - Leah! Slöfock! Jag går ut, vart är mamma?
Leah snarkar vidare, helt slut efter flytten.
- Leah!
  - Hur länge har hon sovit? Hon tittar på Leah men frågan är riktad mot Kauro.
Kauro: - Hela morgonen, kanske 3 timmar.
- I soffan?
- Mmm..
- Jag är vaken! ryter Leah sömnigt.
 - Vart ska du? frågar hon Bella under halvslutna ögonlock.
- Du ser ut som en zombie. Är du vaken?
 Leah jämrar sig: - Jaa.. svarar hon.
  Leah anstränger sig för att se så vaken ut som möjligt. Hon gungar lätt från ena sidan till den andra och ögonen håller hon uppspärrade så gott det går: - Är inte du trött?
- Nej, jag går ut med Elienne och Joelle. Säg det till mamma är du snäll!
- Ja..ja...
 De möts upp vid stads-poolen. 
- Jag kan inte förstå att Michelle fått stänga igen sin butik, den verkade gå så bra.
Joelle: - Jo, ibland är saker verkligen inte som man tror!
 Elienne: - Bella. Vet du vad Alice gjorde på balen?
  Juste, balen! Bella hade nästan glömt bort. Alice, Elienne, Tommy var säkert där också. Sist så blev Elienne så sårad av Alice, anledningen till varför Alice och Bella sa upp sin vänskap. Kan Alice vara en ond andledning till något denna gång?
- Ehm.. Nej.
Säg inte att det är så! Bella som precis övertalat William att han ska lita på hennes magkänsla så har Alice bara spelat ett ont spel hela tiden.
 - Jag går och badar, prata på ni.
- Okej.
  - Handlar det om Tommy? får Bella ur sig snabbt när Joelle har lämnat dem.
  - Det handlar om Tommy, om typ allt! Bella, Alice är ute efter att förstöra så mycket som möjligt för mig! Jag stod och pratade med Tommy och några kompisar, så kommer hon fram och börjar prata strunt.
  - Jag är så ledsen Elienne.. Jag ville verkligen tro att hon ändrat sig. Vad sa hon?
  - Typ: "Tommy, hur vågar du vara nära henne? Du vet väl att hon bara försöker fixa att det ska bli ni." och "Skulle jag vara du skulle jag hålla mig långt borta, för hon försöker inte bara få dig, hon skrämmer bort andra tjejer från dig också!"

Elienne låter väldigt frustrerad.

- Sa hon så..?
- Alltså, visst! Jag är kär i Tommy? Alla vet det, men varför ska hon behöva göra narr av mig för det? Alla har väl någon de gillar? Jag försöker inte "få" honom för jag vet att han absolut inte kommer vilja ha mig på något romantiskt sätt efter det Alice gjorde förut, men jag vill behålla honom som vän. Men nu verkar även det omöjligt.
 - Åh, Elienne.. Jag är så ledsen! Jag... Ja, det känns som att allt är mitt fel!
  - Det är lugnt Bella.. Jag vet att det inte är så. Jag hade också hoppats på att Alice hade ändrat sig så hon kunde berätta för Tommy att det hon sa sist var fel.
  - Mmm...
- Men som att hon kommer göra det? Allt är så hopplöst!
   Bella tänker på Eliennes situation och känner den desperata känslan inom sig som Elienne måste känna, tänk om det varit hon och William som hade råkat ut för detta? Då får hon en idé.

 - Men Elienne! Om inte Alice kan berätta sanningen, då får väl vi berätta den för honom på tu man hand?

  - Hur då menar du?
- Jag och Leah fyller år nästa helg. Vi ska ha en gigantisk fest, vi kan bjuda alla i kretsen och då verkligen berätta för Tommy hur det ligger till!

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50, Del 51, Del 52, Del 53, Del 54, Del 55

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 56 _________

Rundturen fortsätter för Kauro och Bella medan Leah fortfarande pratar med Africa. De båda har hunnit gå igenom en stor del av rummen när Bella plötsligt öppnar dörren till...
  Bella: - ... himmelen?
  - Det här är allt jag önskar mig utav ett rum! Kan det bli mer perfekt?
  Kauro hinner inte ens öppna munnen innan Bella svarar sig själv i extas: - Ja förtjänar verkligen detta! Jag kommer lugnt övertala mamma att vi ska flytta hit!
  Kauro bara står och lyssnar på Bellas lustiga monolog och småler lite för sig själv.
  - Prisa Gud alltså! Tycker inte du att det är vackert, Kauro?

Kauro: - Jodå, mycket smakfullt. Han harklar sig och tillägger: - .. och mycket tjejigt.
- Vilken tur för mig att jag är tjej! Jag ska nog gå och prata med mamma med detsamma!
Leah kommer in i rummet: - Gör det, hon är där nere.

- Det är som att det står "Bella" överallt här inne. Typsikt dig.
- Ja? Visst gör det? Där nere sa du? Att mamma var?
- Aah!
Bella går ner till Africa medan Leah och Kauro går runt och tittar ytterligare i huset.
    - Mycket fin tavla, huh?
Kauro svarar henne inte och hon känner hans blick mot ryggen.
 - Vad pratade du och din mamma om? frågar han henne lugnt.
- Småsaker bara.
 Kauro tittar inte på henne när han frågar: - Du skulle säga om det var någonting va?
- Jag har ju redan sagt! svarar hon skarpt. - Jag vill inte att du ska åka!
 Leah tittar ner i golvet. Han lägger sin hand ovanpå hennes axel och säger lugnt: - Men jag har varit hemifrån ett bra tag nu!
  - Kan du inte vänta till efter helgen i alla fall?
Han börjar förstå att det finns en baktanke med hela Leahs beteende.
- Vadå då?
 - Jag vill bara att du ska vara med då. säger hon sorgsamt.
- Vad händer då? frågar han undrande medan han försöker trösta henne.
 - Jag fyller år! hela Leah skiner upp likt en sol.
  Kauro blir helt ställd: - Vaaa...? får han fram mellan hopbitna tänder.
  - Ja? Jag och Bella fyller år nu i helgen. Vi ska ha en stor fest och jag vill att du ska vara med, såklart!
- Åååh... säger han förstående fast med en undrande ton.
  - Kan du komma? frågar Leah hoppfullt.
  - Jag kan nog komma tillbaka tills din födelsedag i helgen, men jag måste då verkligen hem innan och fixa några saker. Men jag fixar det nog.
  - Säkert?
Kauro låter lite osäker när han svarar: - Jag tror det...
 - Okej.. Leah börjar lugna ner sig.
  - Ska vi fortsätta titta runt lite? Du har inte hittat nåt rum ännu?
- Mmm.. Juste. Jag vill ha det längst bort från alla. Vi provar trappan!
 De vänder sig om och går upp för trappan.
  Den leder dem till en renoverad och inredd vind.
Leah tittar runt i rummet. Det är högt beläget och ligger avskilt från resten av huset.
 Det är även lite modernare inrett än resten av huset. 
  Kauro försöker liva upp stämningen: - Det här är ju verkligen din stil Leah! Som gjort för dig!
  Leah går mot ett av fönstrerna.
  - Jo, det här är mitt rum.  

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50, Del 51, Del 52, Del 53, Del 54

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 55 _________

Africa: - Okej! Då var vi här då, och ni får säga ärligt vad ni tycker! Okej?
Bella: - Visst, visst mamma.
Leah: - Stinker det inte här?
  - Jo, men gud! Du har rätt Leah, det luktar skunk. svarar Africa och nyper om näsan med ena handen för att hon inte ska känna den äckliga lukten. Själva gesten får Leah att vika sig av skratt. Kauro och Bella håller masken, men Kauro kan inte slita blicken och tittar med stora ögon på mor och dotter: - Själv känner jag inget. säger han.
  Som bensin på eld blossar Leahs skratt som precis var på väg att lägga sig upp på nytt: - Jag drev ju Kauro! lyckas hon stappla fram.
Han inser att Africa också spelat med i den lilla vitsen som egentligen var till för att lura Bella. Men som tur var känner hon sin familj så väl och valde att varken säga "jag vet att ni driver med mig" eller "åh, jag känner det också!".
Kauro försöker spela ignorant: - Hehe, jag visste det hela tiden. Ville bara se hur ni reagerade.
  - Åter mot projektet, ska vi gå in?
Samtliga i sällskapet håller med.
 Så de vandrar upp den alldagliga gången upp mot ett stort hus med många fönster.
  Africa stannar en bit bakom sina döttrar för att inspektera dem där de går: - Är de inte lika, fast ändå så olika? frågar hon Kauro.
  - Hehe, jo. Som samma fast ändå inte. Tufft.
- Jo, mycket tuffa. svarar Africa, stolt.
 - Okej, det är ju tur att det inte "luktar äckligt" här inne då. Men varför vill mamma att vi ska titta in det här huset? Och säga ääärligt vad vi tycker?
- Jag vet inte riktigt, men hon har väl tröttnat på vårat gamla. Jag kan helt ärligt säga att jag också skulle vilja ha lite nytt! säger Leah och tittar sig omkring i en hall med mintgröna väggar.
Bella mumlar fram: - Okej, då är det leta-fram-bästa-rummet-dags då?
 Africa och Kauro kommer in.
- Så titta runt här inne nu och så säger ni ärligt vad ni tycker sen, okej?
- Visst!
- Jag går och tittar med Kauro! meddelar Leah och tittar på honom. - Vi går hitåt. fortsätter hon och pekar på gången bakom henne.
 Den smala hallgången slutar upp i ett rymligt kök.
- Ahaaa... Ett kök. Hehe! Det var ju tur!
Kauro rädd för att yttra sig ifall han blir påhoppad igen svarar kort: - Ja, tur..
 - Mintgrönt. Överallt. Jag kan inte sätta fingret på om det är lugnande eller irriterande?
- Fast det där golvet är väl en annan grön?
 Leah inspekterar golvet: - Hm... Du har rätt Kauro. Seden inspekterar hon resten av köket och konstaterar att detta faktiskt är något hon skulle kunna tänka sig. Mycket annorlunda mot det hon lever i idag. Det lite äldre stuket ger mer känsla och hemtrevnad på något sätt.

- Jättefint eller hur?
- Mmm... Men jag hänger inte riktigt med på vad som är trendigt, fint och trivsamt här. Vi har det så otroligt annorlunda hemma.
 - Ja, jo. Jag vet. Men försök säga vad du tycker!
  - Ja, det klart jag ska göra. Det är ju ändå inte jag som ska bo här. Hehe!
  "Eh?! Konstig känsla.." Leah stannar upp. 
- Juste, jag måste säga en sak! fortsätter Kauro.
 - Jag åker hem i nästa vecka. Jag bokade biljetter igår.
  Leah tar han inte seriöst utan skrattar sarkastiskt: - Haha! Du ska retas tillbaka eller hur? För Stank-skämtet?
- Vaa..?
- Haha, välkommen till familjen! Det är våra takter det!
 - Leah? Jag menar allvar. Jag gjorde det.
Inombords blir Leah lite upprörd över att Kauro beställt biljetter hem utan att ens fråga henne eller säga till.
"Jag ska nog få dig att stanna..."
  - Okej.. Okej. Jag förstår. svarar hon honom med en slug blick.
  De fortsätter vandringen som om ingenting har hänt.
- Åh! En soffa! Det gillar jag. utbrister Kauro.
- Det verkar vara ett litet allrum av något slag. Mysigt..
 Kauro tittar rakt in i Leahs' blick: - Är du sur?
Leah spärrar upp ögonen och tittar förvirrat på Kauro, och sedan runt omkring i rummet: - Ääh, vad? Neje! Såklart du ska åka hem om du vill det.
 - Okej! säger Kauro kort och tittar överallt förutom på Leah.
"Dags att sätta planen i verket då..."
  - Fast det hade varit roligt om du kunde stanna längre.
- Jo, jag vet. Fast. Jag har varit här så länge nu.
  - Jag behöver komma hem lite.
Leah blir nedstämd när hon märker att det kommer bli svårare att övertala Kauro än vad hon trodde: - Måste du fixa med saker hemma?
 - Hehe.. Ja, det skulle man kunna säga. svarar Kauro lättsamt och drar på munnen.
Leahs mungipor sjunker ner till bottnen av sin förmåga när hon förstår att det verkligen är ett dött lopp hon gett sig in i.
 Kauro sitter och funderar på något när Leah tar fram hennes sista vapen: tjurande. Hon ändrar sitt sorgsna ansiktsuttryck till något som är en blandning av ett grinigt och ett uppblåst uttryck. Kauro slänger en blick på henne och förstår vad hon håller på med. 
  Som räddad av klockan kommer just då Africa och Bella in i rummet där de sitter: - Såå, vad tycker ni såhär långt? Men hennes samtalston ändras snabbt: - Va-vad är det med Leah?
  - Hon är tjurig. svarar Kauro kort.
  - Åååh, vid alla gudar. Tjuriga tonårstjejer, bland det värsta som finns. Akta dig Kauro. Hon suckar: - Vad är det nu Leah?
 Leah svarar inte och Africa blir otålig: - Leeeeah?
Fortfarande tyst.
 - Kauro, ska vi fortsätta kolla runt? inflikar Bella och har självklart en baktanke med det hela. När Kauro är borta från Leah, kanske hon får en utskällning! Och vilka systrar är inte skadeglada mot varandra och vill att de ska bli utskällda?
  - Javisst. svarar Kauro oskyldigt och följer efter Bella.
  Så fort det smäller till i bakdörren så skingras Leahs trumpna uttryck och hon ser nästan ut som att hon ska somna. Hon sitter kvar på stället och tar tre stycken märkbart djupa andetag.
  Sedan reser hon på sig: - Vad? frågar hon Africa.
- Är du inte tjurig?
  - Njää.. Jag var. Men det funkade ju inte.
- Vad skulle det funka för då?
  - Kauro tänker åka hem i nästa vecka. Och det blir antagligen före helgen.
- Åh, före helgen? Men vet han...
 Africa hinner inte avsluta meningen innan Leah hyssar ner henne: - Shhy! Nej, han vet inte. Och säg ingenting heller! I såna fall vill jag nog säga det.
  -Javisst, det klart jag inte säger någonting om du inte vill det. Men du kommer väl att berätta?
- Haha, jaa! Och det kanske kommer bli en anledning för honom att stanna! Leah ler klipskt mot sin mamma.
 - Hehe, ja. Kanske, men ha inte för stora förhoppningar, vännen. Han har varit hos oss nu länge som det är. Jag skulle också längta hem. besvarar hon Leah som en god mor ska.

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50, Del 51, Del 52, Del 53

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 54 _________

Bella och William går till lekplatsen brevid skolan för att kunna prata ostört. Bella slår sig ner på närmaste bänk, sur som ett bi.

Bella: - Säg det du ska, och låt det gå fort!

William: - Är du så arg?

Bella blir ännu mer irriterad över hans betoning på så't.

 - Varför?

Bella sluter ögonen för att tänka efter. "Vad är jag sur över? Att jag bad honom att dra? Att han inte bjöd med mig till den här förbaskade balen? Ska jag säga det? Han kommer väl skratta rakt ut, det kanske inte ens var hans tanke att bjuda mig ifrån början. Oavsett om vi hade varit osams eller inte.. Så, jag behöver en bättre anledninng!"

- Är det för Alice?

"Alice, juste! Hur kunde jag glömma?"

- Ja..

William andas ut och inspekterar henne.

Sedan tar han sats: - Hon är ingen vän att lite på när stormen tar vid, Bella? Det har hon ju redan bevisat!

- Oavsett vad du tycker om henne, så är vänskapen mellan henne och mig mitt beslut att ta. Håll dig utanför!

Hon blir chockad över hur självsäker hon låter.

- Och väljer du att strunta i att prata med mig för att jag har en vän du inte gillar så är det upp till dig. Fortsätter hon.

- Men jag är ledsen för att jag sa åt dig att gå. Det var dumt. Förlåt.

Hon känner hans blick men tittar inte åt hans håll, rädd för vad blicken ska avslöja.

- Bella...?

 Hon tittar på honom för att visa att han har hennes uppmärksamthet men hon säger ingenting.

- Sluta vara med Alice... snälla?

Hennes lugna blick med halvslutna ögon spärras upp.

 Hon reser sig från bänken: - Sluta! Det är inte ditt beslut att ta!

  Hon börjar vandra från bänken in mot skolan och mot bal-salen igen.

- Jag går in, kom efter när du fattar att du inte bestämmer för min del. säger hon uppsnoffsigt.

  Han sitter kvar och tänker över det hon sa för några sekunder innan han sätter efter henne: han tänker inte ge sig.

- Bella! ropar han efter henne. - Fattar du inte att jag bryr mig?

 Han hinner ifatt.

- Än sen?

- Stanna!

  Hon stannar upp och vänder sig hastigt mot honom. Halvt förstummad av hennes häftiga röselse får han ur sig: - Jag lovar... Jag ska inte bry mig.

Rösten är lugn och pålitlig.

- Kan vi inte bli sams? säger han och tar ett steg närmare henne.

 Bella tittar ner i backen: - J-jag vet inte...

Han tar ytterligare ett steg. Han är nu så nära att hon känner värmen från honom.

När hon tittar upp och ser att han sorgsamt stirrar in i hennes ögon så smälter hon.

- Snälla...

 Känslorna tar över och hon slänger sig om hans hals. Han tar emot henne och kramar hårt tillbaka. Bella är så lyckligt att hon skulle kunna börja gråta krokodiltårar på momangen.

 - Förlåt. Jag ville aldrig att det skulle bli såhär, det var ju meningen att jag skulle bjuda med dig hit ju.

  - S-skulle du?

Han blir orolig när han ser hennes sorgsna blick: - Hade du sagt nej?

Hans fråga gör henne nervös: - Va? Nej, jag hade sagt nej!

Han lyfter på ena ögonbrynet och hon inser med ens att hon sagt fel.

- JA!

- E-ehm.. Jag hade sagt ja.

- Hehe, phuuu. Han andas ut. - Det glädjer mig.

Bella ser fortfarande lite ledsen och nervös ut: - Vadå?

- Det glädjer mig, att du skulle velat gå med mig.

Hon tittar som svar.

- .. om jag hade bjudit dig.

- Det, det skulle varit roligt.

- Garanterat.

Trots att rösten låter lite lyckligare ser Bellas ansikte fortfarande ledsamt ut.

 - Ska vi dansa? Frågar han samtidigt som han lyfter upp en hand till hennes kind.

Beröringen överraskar henne.

- Du kommer bli besviken.. Jag är inte så bra.

William drar på munnen men tar inte bort handen: - Har du inte tränat inför balen? Hade du tänkt skämma ut mig inför allas ögon?

När det går upp för Bella att han försöker få henne glad så ler hon tillbaka mot honom och sätter handen mot hans: - Hehe, nej. Har du?

- Lite, jag kan ju visa?

- Okejdå. Men stålsätt dina tår.
  Han drar henne försiktigt mot sig.

- Skorna är hårda. Det är nog lugnt.

  Medan balen fortgår inne i skolan så dansar Bella och William ensamma ute i natten på skolgården i säkert en timme.

  Efter otaliga tå-trampningar så bestämmer de sig för att ta en paus och slår sig ner i gräset.

  - Bella.

- Aah?

- Vi borde...

 - .. bli tillsammans.

"Andas... andas.." Bella kippar efter luft. "Mitt hjärta stannar!"

 - V-va?

- Jo, vi borde bli tillsammans.

- Ja... J-jag hörde.

Hennes adning är ansträngd och hjärtat håller på att hoppa ur halsgropen.

- ... och? fortsätter William lugnt som om han frågat om hon gillar skolmaten eller något så alldagligt.

  - M-menar du det?

Han skrattar sarkastiskt åt henne: - Nej, det är något jag bara slänger ur mig?

Men han blir seriös snabbt igen och tittar ner i marken: - Det klart att jag menar det.

Bella tittar på honom som om han vore en utomjordning.

Han harklar sig: - Sluta titta sådär!

 - Skyll dig själv..