Gameplay: 1, 2 och 3.

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11

~~~~~~~~~~~~~~~~

Uppbyggnaden med meningar och tankar är densamma i denna serie som den är i Greenwoods'. Läs inlägget här om hur du läser Greenwoods'.

Rollista:

Anna - Rosa

Wodan - Blå

Matthew - Orange

Sandra - Lila

Alex - Grön

Lorinda Lindsy - Mörkt gul

Elise - Röd
Gäster / Tillfälliga - Grå, Vinröd, Cyan & Magenta.

~ Del 12 ~

Anna: "Nu har jag sagt det, jag känner mig helt tom. Men det var det rätta att säga."

- Wodan, det är Anna. Jag behöver skjuts hem!
Wodan svarar i telefonen: - Jag kommer.

"Anna..."

Anna väntar på Wodan uppe vid vägen.

"Äntligen kommer du. Jag står inte ut en sekund till här."

"Anna och Wodan? Wodans bil? Åhnej!"

- Anna!

Men Anna och Wodan verkar inte höra Alex ropa.

Alex når vägen precis när Anna och Wodan hunnit börja åka.

- Anna!

Men bussen stannar inte.

- Wodan. Allt känns så dåligt just nu.

- Mmm.. Jag förstår.

- Jag måste bort, bort här ifrån.

- Ja.

"Anna..."

Ett par dagar senare efter strand-insidenten befinner sig Alex utanför Annas hus. Han har äntligen samlat mod för att prata ut med Anna. Han plingar på dörren, men ingen öppnar. 

Alex åker dit dagen efter igen och provar, men ingen verkar vara hemma då heller.

Tredje dagen gilt? Nej, ingen hemma. Sängen är inte bäddad och bilen står kvar.

"Det kan bara betyda en sak!"

"Hon måste vara där.."

"Jag hoppas verkligen att jag inte tar fel på hus nu. Men vad spelar det för roll? Jag måste hitta henne!"

"Ahaa.. Det är rätt hus, översta våningen."

- Alex?

Wodans mamma: - Väntade du besök, John?

- Nej, mamma. Det är en kompis. Alex, vad händer?

- Jag måste snacka med dig Wodan, kan jag komma in?

- Självklart.

- Sitt och prata med mamma du en stund medan jag fixar en sak bara.

Alex slår sig ned i soffgruppen och Wodans mamma gör likaså.

De pratar en stund om allmänna saker innan Wodans mamma säger att hon är trött och borde gå till sängs.

Alex får då sitta själv en stund och se på TV medan han väntar på Wodan.

"Äntligen!"

- Nå, Alex. Vad var det?

- Är Anna här?

- Nej.

- Har du sett henne?

- Nej. Varför undrar du saker om Anna?

- Ja, jag har inte sett henne sedan den dagen då filmpremiären hölls.

- Det var en ganska jobbig kväll för henne det.

- Jo, jag kan tänka mig.

- Jag måste sova.

- Gå och lägg dig mamma!

- Men grejen är den att jag måste prata med henne, om vad vi sa till varandra på stranden. Eller mer om det hon sa till mig på stranden.

- Åååh, är det här en kärlekssaga?

- Gå och lägg dig mamma! Alex, Anna är ledsen okej? Och hon är inte här. Hon sa inte till mig vad ni pratade om på stranden. Men jag kan bara ana. Hon har blivit sårad tillräckligt.

- Det är en kärlekssaga!

- Mamma!

- Snälla, snälla Wodan. Jag vill inte såra henne fattar du väl?

- Men jag måste berätta för henne, hur allt ligger till.

- Med Elise? Tror du att hon vill höra det? Jag hade inte velat. Det är att trycka på svaga punkter! Låt henne komma över det här i lugn och ro!

- Hon är min bästa vän, Wodan!

- Snälla, säg vart hon är så jag kan åka dit och förklara mig!

- Du begär ganska mycket Alex, men jag ska vara ärlig.

- Ja..?

- Jag vet inte vart hon är, eller när hon kommer tillbaka. Bara att hon är borta.

- Borta?