Gameplay: 1, 2 och 3.

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16

~~~~~~~~~~~~~~~~

Uppbyggnaden med meningar och tankar är densamma i denna serie som den är i Greenwoods'. Läs inlägget här om hur du läser Greenwoods'.

Rollista:

Anna - Rosa

Wodan - Blå

Matthew - Orange

Sandra - Lila

Alex - Grön

Lorinda Lindsy - Mörkt gul

Elise - Röd
Terés Dutiel - Lavendel
Michelle Dutiel - Turkos
Gäster / Tillfälliga - Grå, Vinröd, Cyan & Magenta.

Del 17

 Terés: - Så du kör också på bekväma jeans idag?
Det är dagen efter Anna hämtat Terés från dansklubben, det är ännu tidigt och flickorna har knappt fått en blund någon utav dem.

 Anna: - Jaa, kjol blir bara för mycket. Vilken kväll igår..

- Ja.

 Anna sätter sig ned brevid Terés.

- Idag äter vi frukost ute. Inte en chans att jag försöker göra våfflor igen.

- Prisa gudarna! Vad jag hoppats på att du skulle säga så.

- Gillar inte du min mat?

- Ärligt? Nej, inte så mycket. Men just nu är jag sjukt sugen på pommes frites. Har ni inte något shysst snabbmatsställe här omkring?

- Vi kan ju alltid höra med Henry, han lär veta vart ett sådant skulle finnas.

- Vi drar med detsamma!

Tjejerna hoppar in och ber Henry köra dem i limon till ett snabbmatsställe istan.

 Henry blir nervös i tron om att han leder de till ett ställe som inte är fint nog, men det är det enda snabbmatsstället i stan.

Stället är fullproppat, men Terés och Anna lyckas smita förbi relativt obemärkta. Väl inne vid borden äter de båda pommes frites med ansiktet dolt bakom varsin meny.

- Det där gick väl bra?

- Ja, som tur är. Jag hade inte orkat med någon tomult inne på ett sånt här ställe. - Äh, välgörenhetseventet du gjorde med barnen igår hade nogt vägt upp det.

- Jag tvivlar!

- Så fint det är. Eller, skulle kunna vara. Det påminner mig lite om vattnet hemma.

- Längtar du hem?

- Nja.. Inte riktigt ännu. Vi har våran stora uppgift kvar!

- Hehe, juste. Hur kunde jag glömma?

Annas mobiltelefon ringer.

- Det är Wodan?

- Svara!

Wodan låter irriterad i andra änden av luren.

- Lugna ner dig! Vad är det du säger?

"Märkligt?"

- Är Alex hos dig?!

- Huh?!

Wodan: - ...

- Okej, jag hör dig! Vi kommer.

- ...

- Ja, jag lovar.

Anna lägger på och talar sedan till Terés:

- Alex är hos Wodan, han säger att han vägrar gå därifrån innan han får prata med mig. Det är tydligen inte första gången Alex våldgästar Wodan sådär. Och Wodan lät verkligen tokig!

- Så jag antar att uppgiften kommer utföras ganska snart.

 Henry skjutsar Anna och Terés till Wodan's lägenhetskomplex.

Anna satt som på nålar hela bilresan, rädd för att hon visste att hon nu skulle bli tvungen till att konfrontera Alex. Och hon hade inte ens hunnit förbereda sig!

- Vänta här hela tiden Henry! Jag kanske måste fly därifrån i ren panik, och då vill jag att du står här när jag kommer ner.

Henry: - Det är uppfattat!

Anna tvingar sig själv att gå in i Wodans hus. Hon blir helt yr av alla tankar som snurrar kring i hennes huvud. Som tur är har hon hos Wodan tusen gånger tidigare så hon trycker på hissknappen och går i rätt gångar av ren automatik medan Terés följsamt hänger efter.

- Ta det lugnt, vännen.

- Just nu är jag bara arg. Hur kunde han gå till Wodan på det här sättet? Och hur kan Wodan tillåta att jag ska komma hit såhär?

- Det måste ju hända någon gång...

- Jo, jag vet.

Anna samlar på sig mer och mer ilska under hissfärden.

- Ge dig nu, Anna! Haha. Sluta se så sur ut!

"Nu gäller det!"

Dörren till Wodans lägenhet slits upp och krockar in i väggen bakom med ett högt duns när Anna dundrar in arg som ett bi i rummet. Alex drar efter andan medan Wodan och hans mamma verkar relativt oberörda av vad som just hände.

Anna blänger stint på Wodan: - Dig ska jag snacka med sen!

- Ssshhyy! Det är C.S.I, Anna!

- Var inte sur på Wodan, det är jag som ville ha hit dig!

- Du och jag, på terassen. Nu!

Anna går med snabba kliv ut på terassen, Alex följer efter.

- Vart har du varit?! säger han surt.

 - Det har du inget med att göra!

  - Vad säger du?! Fattar du inte hur orolig jag blev när Wodan sa åt mig att du bara hade stuckit och ingen visste vart du var?

- Och? Och, Alex? Det har du absolut ingenting med att göra!

  - Du har inte haft någonting med mig att göra sedan du blev tillsammans med Elise.

  - Så det är det detta handlar om?

- Vad trodde du?

- Men Anna, jag gillar ju dig.

- Alltså, ge dig bara! Okej?! Du har gjort ditt val och jag fattar inte ens att jag kunde låta mig övertalas om att tänka över dig en gång till! Att ens kunna tänka sig att det skulle bli du och jag låter ju helt absurt.
   Alex blir helt ställd. Ingen utav dem vet vad dem ska säga.
  
- Jag... Jag måste gå..
 
Alex kollar efter Anna medan hon går därifrån.
 
- Terés, vi ska dra nu?
- Anna! Är du ledsen?
Anna hade inte ens märkt att hon börjat gråta. Eller gråta och gråta, hon hade i alla fall ett par tårar som rann ner över kinderna.
- Hehe. Oj, det måste ha varit vinden..
Terés gav henne ett ledsamt ansiktsuttryck: - Okej, vi går.
 
"Vad har jag gjort?"
     När Alex kommer in från terassen är Wodan allt annat än glad.
- Vad har du gjort!? Du, du jag skulle nästan vilja slita dig i stycken!
  - Du har ingenting med det här att göra Wodan.
- Jag är så trött på att alla ska gå runt och säga så hela tiden?! Vi har ju alltid haft med varandra att göra förut? Och dessutom är hon min bästa vän. Och att se henne sådär ledsen gav mig en isande kyla ända in i märgen!
- Var hon ledsen?
 
- Annaa....! Vänta!
När Anna och Terés kom hem hade de ett långt samtal om allt som hände på terassen. Terés bad om ursäkt för att hon gett Anna så falska förhoppningar. Anna kontrade med att inget utav detta var Terés' fel utan att det var hon som hade gjort det som det blev, och att det hade hon gott och väl klarat av utan Terés' hjälp. Tjejerna bestämde att de skulle gå på en fest hos en kändis-bekant till Anna på kvällen för att kunna ha lite kul och glömma en del av det sorgliga inom Anna för en stund.
 På festen diskuterade Terés med olika kändisar för att kunna bli "inne" i kretsen. Hon lyckades ganska bra. Anna pratade med Tiara, en av hennes bättre "kändis-vänner".
  Men ingen utav dem hade kunnat tro att Alex skulle vara så ohyffsad att dyka upp på samma fest, men det gjorde han.
  Han såg Tiara's syster komma ut ifrån ett rum.
- Är Anna Craft där?
Elli: - Ja, hon är där inne med Tiara.
- Okej, tack.
 Inne i rummet står Anna och Tiara och pratar.
  Alex går fram till dem och avbryter.
- Anna.
- Alex?! Försvinn!
 
- Snälla, snälla, snälla! Jag måste få prata med dig!
Tiara: - Är allt okej Anna?
 - Hehe, jadå. Oroa dig inte, Tiara..
- Snälla! Jag måste få säga en sak.
 
Tiaras syster ropar på henne utifrån rummet och Tiara går till henne.
 
- Jag måste få säga att...
- Nej...  

Det hände en liten olycka idag, så sen från jobbet är man som attans. Jag vet att jag lovade historierna tills idag, men jag är inte hemma och på mitt minne har jag endast Kvällsnöjet. Så det får bli Kvällsnöjet ikväll, men en superlång del,  och de övriga imorgon.