Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50, Del 51, Del 52

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 53 _________

Leah: - Vaaa?! Nää?! Det kan du inte mena?
  Kauro blir lite överrumplad av Leahs plötsliga utfall, men finner sig snabbt och svarar: - Varför skulle det vara så omöjligt? Vi är i grund och bottnen från samma by! Eller har du missat det? Haha!
  Hans sarkasm i sista meningen verkar inte ha någon effekt på Leah. Hon är fortfarande i eld och lågor.
- Det är ju nästan helt knäppt Kauro! Att vi skulle vara släkt!
Han drar på munnen när hon uttalar det sista ordet. Släkt? Är de släkt?

- Jag tror inte de räknas som släkt Leah..

- Vadå då?

Han suckar: - Om din farfar är min farfars kusin?

Leah blinkar som om hon väntar på en fortsättning av hans uttalande.

- Det är så långt isär det bara går! Knappt ens med på samma släktträd! Så mycket släkt, som du och jag är, det har inte ens ett namn. Vet du varför?

 Leah hoppar frenetiskt på stället: - Nä? Jag vet inte! Berätta, berätta!
Kauro himlar med ögonen: - För det existerar inte, Leah?

Han börjar gå från henne med tunga steg som om han vore irriterad.

 Men hon hinner snabbt ikapp.

- Jag vet, jag vet Kauro!

Han svarar inte men tittar på henne med en min som avslöjar att han varken är irriterad eller arg.

- Jag ville bara freaka ut om någonting. Det måste vara för att jag sovit så dåligt i natt. Att jag sprang upp och kräktes eller nåt.

- Tänk Bella då?

- Åååh, stackars Bella. Vi kanske borde gå hem och se till henne?

- Se till henne? Titta på henne medan hon sitter och halvsover?

De tittar på varandra medan de tänker efter.

 - Eller så går vi till gården som det var tänkt från början.

- Ja, hon klarar sig med Africa.

- Du har rätt...

- Ska du gå på den där balen ikväll då, Leah?

 Leah låter osäker: - Hm... Jag vet inte riktigt, vill du gå med mig?

De går in genom dörrarna till Gården (ett uteställe).

- Bardisken eller bordsfotboll?

- Bardisken först!

Kauro och Leah riktar sina steg mot bardisken och slår sig ned.

- Ville du går med mig, Kauro?

Kauro tänker efter lite innan han svarar: - Vad menar du?

 Leah blir lite nervös: - Ehm? Gå med mig?

Kauro tittar på henne med stora ögon men svarar inte.

Leah blir mer nervös: - Ikväll?
Fortfarande inget svar från Kauro, men samma blick.

- P-på balen?!

Leah andas ut som om hon nyss slutfört ett maratonlopp.

 - Hehe, jaha! Sådant är inte för mig.

Han lägger på ett tillgjort smil...

... och tittar sedan ned i bänken.

Leah vill falla genom stolen och gå igenom golvet. Blev hon just nobbad? Ska hon skälla ut honom eller börja störtböla? Varför vill han inte gå?!

John: - Jag kan gå med dig Leah!

"Typiskt, bli hånad av John?"

 Leah säger ingenting utan biter sig i läppen medan hon följer Johns steg med blicken.

- Vi skulle göra ett utmärkt par du och jag! Speciellt på dansgolvet. Lagkaptenerna för fotbollslagen, heh? Låter som en höjdare i mina öron!

 Leah avfärdar hans förfrågan med ett tillgjort skratt: - Haha! Fortsätt drömma John.

  När Leah vänder sig från John mot Kauro igen så tittar han frågande på henne: - Vad?

Kauro tittar mer utan att svara.

Leah suckar: - Vill du gå med mig nu då? När du ser hur populär jag är..

 Samma flin från Kauro: - Som sagt inget för mig.

  "Ingen avundsjuka?"

Leah kan inte sätta fingret på vad han menar, varför vill inte Kauro gå med henne?

 Leah dröjer kvar blicken på Kauro utan att hon märker det medan hon för monologen i hennes huvud: "Ska jag gå ensam..? Ringa Mirre och be henne möta upp mig utanför? Eller Marie (Tasha Marie's dotter) kanske.. Säkert möter man massa folk därinne sedan..! Ja, jag behöver inte oroa mig för att bli själv. Haha! Och Bella också... Hon verkar ju också gå själv. Ja, vi går tillsammans - jag och Bella."

  - Leah?

Kauro avbryter hennes tankar. Och Leah inser att hon suttit och stirrat på honom medans hon tänkt.

- Du tittar konstigt på mig.

 Leah fejkar ett leende: - Hehe, åh! Gör jag?

"Attans, hoppas jag inte tänkte högt."

  - Hehe, jag får väl gå med John då!

John måste hört vad hon sagt för han tjoar glatt ifrån andra sidan lokalen. Det får Kauro att titta underligt på henne.

Hon avfärdar hans misstankar, eller det hon tror han tänker: - Nej, jag ska inte gå med honom: viskar hon till Kauro.

 Leah sätter sig 17:30 på cykeln och cyklar ensam hemifrån mot skolan där balen hålls. På sig har hon för ovanlighetens skull en klänning. Men Africa kunde inte få på henne några klackskor så hon bär den tillsammans med marinblå tights, ett par sneakers i samma färg och en liten silvrig kofta.

  Utanför skolan möter hon upp med Marie och Elivs.

Men vart efter tiden tickar på så dyker fler...

  ... och fler ungdomar upp.

  Alice: "Hehe! Det här ska bli en kväll som de sent kommer att glömma!"

Klockan 17:50, 10 miunter innan balens start går Bella, som kommit ensam, ut genom skolans portar.

Hon hör att skolans dörrar öppnas bakom henne.

- Du ville möta mig här? säger hon, vänder huvudet bakåt och ser William rakt i ögonen...

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50, Del 51

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 52 _________

Hela eftermiddagen går och Bella tänker bara på det hon sa till William. Hon hon än gör om situationen i sitt huvud så får hon bara det till fel, fel, fel. Hur kunde hon? Men sen när hon tänker efter, hade hon gått om han hade bett henne göra det? Inte så troligt. När natten kommer så får hon ännu mer tid att tänka på alltsammans, det har nu börjat gro riktig ångest inom henne. Timme ut och timme in ligger hon och väntar på en enda sak - att mobilen ska ringa.
Men mobilen ringde inte den natten.
 Utmattad efter att smågråtit ända in på småtimmarna så bestämmer sig Bella för att gå upp och äta något smått, eftersom hon inte hade tillräckligt med aptit för middag kvällen innan.
  Men hon kommer inte så långt, hon blir sittandes med sina tankar på sängkanten en stund. Som att hon känt att något varit fel i rummet medan hon sov så vaknar Leah till av Bellas snyftande.
Leah: - Bella?
 Men Bella hinner inte förklara sig innan Leah rusar ut ur rummet och mot toaletten.
  Inne på toaletten kräks hon...
  ... i riktigt stora mängder.
  Bella som blivit orolig går till Leah på toaletten.
Bella: "Leah..?"
 - Det här verkar inte bli en särskilt bra dag för någon av oss?
- Nej, det verkar så.
 - Vad sa han till dig?
Bella tittar ner i golvet.
- Vad har han sagt som gjort dig så ledsen, Bella?
 - Det var nog jag Leah. Jag.. J-Jag bad honom gå.
  Leah drar händerna över ansiktet för att ta in det Bella just sa: - ... och han gick?
- Ja..
 - Har han ringt?
- Nej.
- Har du?
- ... nej.
 Bella tittar frågande på sin syster: - Borde jag det? Jag menar, det var ju jag som sa åt honom att gå. Och han gick? Utan att klaga, eller ens ifrågasätta varför jag sa så?
  - Mjo... Men du skulle kunna ringa och säga att du ångrat dig?
- Ringa upp nu? Och säga att jag ångrat mig? Han kommer väl håna mig rakt ut och säga något i stil med: 'Rätt åt dig Bella, nu får du smaka på egen ost. Gå!'
 - Bella, du klarar av att ringa upp. Se så, gör det nu.
  - Nej, inte den här gången.
  - Okej, okej. Jag förstår. Kanske du inte borde ringa. Men han ringer säkert! Så var glad! Inga mer sura miner, okej?
Leah gör fula miner.
 Det får Bella på lite bättre humör men hon får ändå tvinga fram ett leende: - Okej.
  Efter samtalet på toaletten går Leah och lägger sig igen medan Bella går ner till köket för att få i sig lite mat, eller i det här fallet - tröstmat i from av glass.
  Men även fast det är glass, och hennes favoritglass dessutom, så vill den inte ner. Hon mår nästan illa av att äta den. Hela tiden tänker hon på William, det hon har sagt och varför han inte ringer henne? Kanske har han bestämt sig för att det nu får vara nog och att de ska gå skilda vägar åt. Precis innan balen och allt.
"Åh, nej, BALEN?! Hur kunde jag glömma?"
 Ännu ett orosmoment läggs till på Bellas ångestlista. Hon kommer behöva många nätter och lika många glasspaket för att någonsin komma över den här känslomässiga perioden.
  När klockan börjar närma sig 06.00 så har Bella varit uppe och mått dåligt precis hela natten. Glassen är helsmält och Bellas ögon trötta, ansträngda och röda av alla tårar. "Undra om William är ledsen..?"
  Klockan halv sju så hör hon hur Africa duschar i badrummet som ligger vägg i vägg med köket. "Kanske borde jag ringa honom?"
  Duschen stängs av och Africa kommer ut från badrummet i samma veva som Bella reser sig upp för att gå och ringa William. Men allt står inte rätt till...
  Det tjuter i öronen och svartnar för ögonen på henne. Plötsligt verkar golvet som en alldeles perfekt säng och landningsbana.
  Men det blir en krashladning. Bella faller handlöst mot golvet.
  Hon slår i golvet med en stor duns.
Africa: - Bella!!! Bella!
 "Beeella!..." - " Bella!" Africas röst omvandlas till Williams.
De står tillsammans utanför skolan. Han har väntat på henne där en hel dag.
 - "Vad är det? Varför har inte du varit i skolan idag?"
William: - "Jag har ju väntat här på dig."
Är vi äntligen sams? Kanske all ångest var en del av en hemsk mardröm?
- "Åååh, du är för snäll...!"
 - "Vill du då vara så snäll och gå på balen med mig?"
   - "Jaa.. det klart jag vill!"
- "Älskling"

Älskling..? 

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49, Del 50

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 51 _________

Dagen efter så möter Bella upp Alice utanför skolan. 
Bella: - Hur gick det nu då? Att komma tillbaka till klassen och så första dagen?
 Alice: - Man kan ju inte säga att jag är saknad direkt. Men jag har bett Elienne, bland andra, att förlåta mig. Men jag ska såklart bevisa för dem genom handling att jag ändrats. Tack för att du ställer upp Bella, fast jag varit så hemskt elak mot dig. Det betyder mycket må du tro.
  - Ingen orsak, Alice. Jag ställer mer än gärna upp för mina vänner.
När Bella säger det sista ordet så skiner hela Alices' ansikte upp.
- Vill du hitta på nåt i dag Bella? Vi kan gå och ta en glass eller nåt?
 Africas röst dånar svagt i bakhuvudet på Bella. Umgås inte med Alice är de enda orden hon kan urskilja av vad hon hör inom sig. Bella tar åt sig av orden.
- Inte, ehm. Inte idag Alice. Jag måste styra upp med ett par grejer.
Alice tittar frågande på Bella.
- .. själv alltså.
- Jaha, okej..
 - Men en annan gång kanske?
- Visst.
- Bra, då syns vi!
 Alice lämnar Bella ensam kvar på skolgården.
 I 10 minuter står hon och sparkar i gruset. Och hela tiden intalar hon sig att hon väntar på Leah, fast det är svårt att lura i sig själv när man vet att man väntar någon annan.
 Ytterligare fem minuter senare så sätter sig Bella på gräsmatten och tar lite av dödtiden att göra läxorna på.
  När klockan slår 15:00 så passerar William entrédörrarna på skolan påväg hem, han hinner se Bella innan hon ser honom.
  Efter ett tag så ser även Bella att han kommit ut från skolan tätt följd av Leah.
"William?"
 Bella rusar snabbt mot dem båda och bereder sig känslomässigt samtidigt för att kunna konfrontera William med varför han betedde sig så underligt under gårdagen.
  Men när hon kommer fram möts hon av en kylig blick som först träffar hennes egen, men som sedan riktar sig framåt för att föra sin mästares kropp hemåt. Han lämnar platsen med bestämda steg.
  Leah förstår direkt.
Leah: - Vad har hänt?
 - Ska jag vara ärlig så vet jag inte, det var det jag hade tänkt att fråga.
  - Men det löser väl sig, som allt annat..
  - Du såg väl att han inte tog skolbussen hem? Du kommer fortfarande hinna ifatt honom om du springer nu?
  Bella sätter fart efter William.
  - Super...
  Han har inte hunnit långt men Bella får ändå anstränga sig för att hinna ikapp så att hon inte plötsligt förlorar sikten av honom ifall han väljer att svänga av i något krön.
  - Will! Stanna!
Han fortsätter gå, obemärkt.
 Då ställer sig Bella bestämt framför honom.
-Stopp.
Hennes blick är mild, men rösten sträng.
 Han säger fortfarande ingenting och Bella mildrar sitt intryck och försöker få igång ett samtal.
- Ehm, hade du en dålig dag i skolan?
Äntligen säger han något: - Bella? Jag skulle inte vara sur på dig för en sådan sak?
- Så du är sur?
William: - Ja?
 - Vad.. v-vad är det då?
- Förstår du verkligen inte?
 - Nej, snälla, vadå?
William suckar.

- Allt det här med Alice kanske? Vad är det liksom? Skulle inte su sluta att vara vän med henne på grund av hennes falskhet? Var det någonting som du och jag var överrens om den kvällen Bella, så var det väl ändå vad vi båda tyckte om Alice?!
  En eld tänds till inom Bella. Lika intensiv som tändvätska på en sprakande brasa.
- Var det det enda vi hade gemensamt den kvällen?
 William svarar henne med lugn röst för att inte slänga ännu mer tändvätska: - Du, åh Bella. Du förstår ju inte? Folk kommer inte och går ur det blå från ingenstans och ändras sådär? Det funkar inte, och speciellt inte från djävul till ängel om man får säga så.
  - Men om det var det enda vi hade gemensamt kan du lika gärna gå.
Bella säger det så tyst så William uppfattar inte de sista orden.
- Vadå?
- ... då kan du lika gärna gå!
Hon ångrar sig att hon sa så i samma veva som orden lämnar hennes mun.
 - Visst, visst..
Orden som han säger betyder inte så mycket för henne just nu, däremot blicken. Den finns där som en öppen bok men är ändå så svår att tyda. Som om boken hade varit på ett annorlunda språk.

"Rädd, ledsen, arg?"
 Det enda hon verkligen kunde tyda var hennes egna känslomässiga tillstånd: "Alla får gå.. Alla, precis alla, kan lämna mig nu. Bara inte du."

Weei! 50 avsnitt av Greenwoods'! Det firar vi med ett längre avsnitt!   

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48, Del 49

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 50 _________

Bella: - Varför har du inte varit i skola på så länge? Har du bytt skola?

Efter att ha pratat lite under dagen är Bella mindre skeptisk gentemot Alice.

Alice: - Nej, alltså. Efter allt som hänt bestämde mamma för att temporärt skriva in mig i en annan skola. Idag skulle varit min första dag tillbaka i våran skola. Men jag hade inte mod nog att konfrontera någon.. Därför valde jag att skolka.

Bella berättade också under dagen för Alice om att hennes mormor gått bort, och det var anledningen till varför hon inte var i skolan.
 

- Men, om du ska tillbaka till våran skola nu, då ska du väl gå på studentbalen som är i övermorgon?

  - Skulle du verkligen vilja det, att jag går på den?

- Javisst, det klart du ska det. Varför inte? Om du är ledsen för det du gjort så..

- Jo, det är jag ju.

Alice byter abrupt samtalsämne.

- Har du klänning?

- Nej?

- Då fixar vi en, kom igen!

De går in i en klädesbutik.

 - Hittar du något?

  - Hm... Inte än!

  - Ååh, den här!

  Bella går för att testa klänningen hon hittat, den sitter perfekt.

- Vad tycker du?

- Hm.. Jättefin! Vad tycker du?

- Också jättefin, den här vill jag ha!

 "Undra om William kommer gilla den..."

  Alice märker av Bellas drömmande blick: - Vem ska du gå med då Bella? Har du någon dejt?

- Hehe, nej. Inte ännu.

"William kommer säkert bjuda med mig ikväll eller imorgon!" 
 

Hemma i Greenwoods' hus.

Leah: - Hon brukar inte vara ute såhär sent.. Och konstigt att hon inte var i skolan heller...

 - Men, jag antar att hon kommer snart.

  William: - Ah, jo antagligen. Men jag har lite bråttom hem...

  - ... så du kan väl hälsa henne att jag varit här? Och kanske, att hon kan ringa när hon kommit hem?

- Javisst!

- Tack Leah, vi syns imorgon i skolan!

- Jadå, hejdå!

William går ut.

På trappan utanför stöter han på Bella och Alice..

- Vart har du varit?

- Med.. med Alice.

- Alice?

- Hey Will! Vart har du lagt mössan?

William blir inte så förtjust i Alice's skämt.

- Lustigt.

Bella pratar till honom med lugn röst: - Var det något speciellt du ville?

William tittar på Alice: - Nu när jag tänker efter, så var det faktiskt ingenting.

William vill ifrån dem så fort som möjligt.

- Vi ses, hejdå.

Han låter dyster i rösten och Bella märker det.

"William...?" 

- Hejdå på dig! Kul att träffas igen!

- Heh.

"Varför?"

William lämnar dem.

  "Vad har jag gjort för fel?"

  - Ska vi gå in eller, Bella? Jag fryser ihjäl!

-Mmm...

 Leah står kvar i hallen när Bella och Alice kommer in.

- Hej Leah!

  "Alice..?"

Leah anar oråd när hon ser Alice, men lyckas ändå få ur sig ett Hej till Bella.

Alice låter spydig när hon hälsar på Leah: - Hej du, Bella's tvilling!!

Leah tittar ned i golvet: - Hej..

Efter Bella och Alice gått upp på tvillingarnas rum rusar Leah till Africa.

- Mamma, Bella är med Alice igen!

 Africa: - Är det sant?

Africa blir chockad, hon hade aldrig kunnat ana att Bella skulle låta sig umgås med Alice igen.

 - Ja, du måste få Alice att gå innan det händer något sådär hemskt igen..

  - Ta det lugnt, jag fixar det.

Leah tar på sig sin lömska min och svarar: - Bra mamma! 

Africa går genast upp till rummet.

- Bella?

- Bella? Vart har du varit hela dagen?

- Ehm..!

Bella vet inte riktigt vad hon ska svara.
"Vet mamma att jag skolkat?!"

Men Africa tittar mot Alice istället för att prata vidare med Bella.

- Hejsan Alice...

- Hejhej!! svarar Alice utan att titta upp ifrån skrivboken.

 Africa visste precis vad hon skulle säga för att få Alice att bege sig hem. 

- Bella, du vet att du inte får ha nattgäster på vardagar.

  Bella hinner inte svara innan Alice gör det.

- Åh, jag skulle precis gå!

Africa blir förundrad över att det var så lätt..

- Hejdå Bella! Syns imorgon!

Alice säger inte hejdå till Africa utan susar bara förbi, det gör Africa ännu mer säker på att Alice inte är rätt sällskap för Bella.

- Hejdå!

 - Jag vill inte att du umgås med henne efter allt som hänt Bella!

- Hon har förändrats mamma!

- Nej, Bella! Man ändras inte så snabbt. Och jag märker på henne att allt inte står rätt till här..!

- Haha.. ja, ja..

Bella skämtar bort sin mammas oro.

- Bra! Gå och sov nu, det är ju jättesent! Jag skickar upp Leah också.

- Okej, godnatt mamma.

 Africa lämnar rummet och Bella byter om. Men hon är inte helt lugn i sinnet, en tanke hänger kvar och ger henne magont när hon ägnar tid åt den.

  "Varför gick William bara..?"   

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47, Del 48

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 49 _________

Efter att ha stannat och pratat en stund om Annie åker Africa och tjejerna hem från monumentet.

Africa försöker hela tiden hålla masken för att inte börja störtgråta. Men det är svårt.

 Eftersom hon är så ledsen så smittar det av sig något otroligt på Leah och Bella som allt mer börjar inse deras förlust.

  Africa: - Jag går och lägger mig tjejer, stanna inte uppe för länge nu. Det är skola i morgon.

Tvillingarna hör hur hon dallrar på rösten. Men de finner ingenting vettigt att säga tillbaka så Africa slinker tyst in på sitt rum.

Leah: - Jag måste prata med Kauro..

Bella står kvar en stund och tänker på sin mormor.

Leah går upp till Kauro.

- Hej.

  Kauro: - Hej, hur gick det?

- Inte så bra..

 - Vad menar du?

  - Min mormor är död..

- Jag.. jag.. b-beklagar.

- Jag vet.

- Leah. Jag är inge bra på det här.. Att trösta och så.

- Det gör inget, vem är bra på det egentligen?

- Hannah berättade för mig hur nära varandra ni stod.

- Jag vet inte ens om Hannah vet allt. Jag bodde hos min mormor som liten!

- Jo, hon sa det.

- Ååh, jag bodde där. Och nu kommer jag aldrig få träffa henne igen, någonsin. Jag kommer aldrig kunna säga en enda sak till henne igen.

 - Det kanske låter hemskt, men det är så det är Leah. Ingen kan förutspå döden och ingen lever för evigt.

  - Jag trodde att jag skulle dö när min mamma dog. Men man lever vidare. Tro det eller ej. Kampsporten hjälpte mig jättemycket att tänka på annat. Och när jag strävade mot ett mål så blev allt annat lättare att hantera, för jag visste vad jag ville.

- Är din mamma död?

- Ja, hon dog när jag var 13. Men man märker fort att livet går vidare, vare sig man vill eller inte. Och det är bra! Tänk om man visste att allt omkring en skulle finnas förevigt? Då skulle man ta det för givet och inte värdesätta det verkligt fina vi har.

- Hehe, Kauro din tok! Du låter som en verklig filosof!

- Haha, tänk om jag är det då?

 Bella står på balkongen som är precis utanför tvillingarnas rum. Hon hör på när Leah och Kauro pratar innanför och hon känner sig väldigt ensam.

  När de börjar skratta så börjar hon nästan gråta.

  Bella vill bort ifrån Leah och Kauro, bort ifrån huset. Hon tvekar först på vart hon vill gå. Men samma plats dyker upp i hennes tankar om och om igen. Platsen där William kysste henne.

  Hon cyklar dit och lägger sig på en bänk för att gråta ut. Men inga tårar kommer.. Istället somnar hon snabbt in.

  Hon sover hela natten och långt in på förmiddagen på bänken. Ända tills hon blir väckt av en bekant röst:

Alice: - Bella? Har du blivit knäpp?

 Bella vaknar upp och ser att en mardröm hon fruktat länge blivit verklighet.

Bella: - Alice?

- Bella, du ser helt förfärlig ut! Typ som att du skulle ha ena foten i graven eller nåt!

Bella svarar sarkastiskt: - Komiskt..

 - Har det hänt nåt eller?

  - Skulle man kunna säga.

- Jaså? Vadå?

 - Hehe, som att jag skulle berätta det för dig, Alice? Det är ju som gjort för att du ska gå och sprida en massa falska, elaka rykten sedan.

- Du, Bella. Jag erkänner att jag verkligen varit ett svin. Det jag gjorde mot Elienne var så taskigt att jag inte ens vill prata om det. Men vad jag än framstår som för dig så vill jag att du ska veta att jag är ledsen för det jag gjort.

- Det spelar ingen roll längre, Alice. Jag har annat än dig att tänka på just nu.

 - Men jag antar att du ska skolka precis som jag idag? Eftersom det redan är efter lunch och skoldagen slutar om någon timme. Vi skulle kunna ta igen lite tappad tid.

- Jag vet inte..

  -Du behöver aldrig umgås, ses eller ens höra något mer från mig efter idag. Men det är verkligen lite jag vill att du ska veta. Kan du inte ge mig lite tid så jag får berätta?

- Jag antar att det inte skulle skada..

En timme senare utanför skolan. Leah får fram ett leende när hon möter William.

William: - Hej, vart är Bella?

- Ehm, hon är s-sjuk! Jag måste dra nu, hejdå!

- Be henne ringa mig!

- Hejdå!

- Sjuk? Inte en chans!

Det har strulat lite i privatlivet, så bloggen har fått blivit påverkad av det. Men här kommer Greenwoods' del 48!   

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46, Del 47

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 48 _________

Hannah: - Hon kommer, hon kommer.

- Hur är det Africa?

Africa: - Nej, jag är inte okej. Jag vill dit så fort som möjligt!

- Om bara Leah kunde komma snart, jag förstår inte hur hon kan vara borta hela natten såhär.

Ett motorljud hörs utifrån, det låter som om en bil stannar precis utanför huset.

- Det är nog dom.

Bella: - Ja, ta det lugnt, mamma.

- Jag är bara så orolig! Och Leah har aldrig varit borta såhär länge.
- Låt inte det här gå ut över Leah nu, mamma.

Leah och Kauro kommer in.
Leah:  - Maaaammma! Jag ramlade och..
Leah tystnar när hon får se att alla sitter samlade i sofforna.
  

- Mamma? Är du arg?

Africa svarar inte, så Hannah får göra det åt henne.
- Hon är ledsen Leah, Annie ligger på sjukhus.

    Leah tror henne knappt: - Sju..sjukhus?

- Ja, vi har varit påväg dit flera gånger. Men vi bestämde att vi skulle vänta på dig.

- Jag springer upp och byter om med detsamma!

Kauro: - Är det allvarligt?

- Den här gången tror vi att det är det...

Africa får ont i magen av oro och börjar nästan gråta.

Leah kommer ner.

- Ska vi åka?

- Ja...

- Hejdå, vi hör av oss när vi vet nåt.

- Ta det lugnt, vi väntar hemma hela dagen.

De åker till sjukhuset i ilfart.

Bill: - Jag går upp och spelar TV-spel, mamma.

- Ja, gör det du.

- Har ni bra kontakt med henne?

- Ja, Bella och Leah har bott flera år hos henne. Innan Africa var mogen nog för att kunna ta hand om dem. Hon fick dem så tidigt, när hon inte var redo. Och som du kanske vet, så bort pappan i Kina.

- Ja, i min by.

- Mmm.. Precis. Så Annie tog hand om flickorna, sedan hade hon svårt för att släppa dem. Africa och Annie kom absolut inte överrens till en början.. Men sen så gick det bra eftersom Annie började bli för gammal för att ta hand om dem.

 - Och nu antar jag att hon börjar bli för gammal för sig själv...

- Det är tråkigt när sådant händer..

Flera timmar senare vid ett monument i Twinbrook.

- Jag kan inte fatta det.

- Inte jag heller.

- Och vi som inte hunnit besöka henne så mycket på senaste tiden. Jag skäms!

- Nej, Leah.. Det ska du inte göra.. Du har haft fullt upp precis som jag. Vi kan inte klandra oss.

- Mm.. Men jag kommer att sakna henne.

- Kommer du ihåg hur hon alltid tvingade oss att äta den där konstiga grytan?
- Hehe.. Ja..

- Och hur den smakade så gott fast den såg ut som spya!

- Mmm...

- Den var faktist en utav mina favoriträtter.

- Åååh, säg det inte med sådär sorgsen röst.. Jag börjar ju gråta!

- Vem gör inte det?

- Är det här ni är tjejer? Varför sprang ni iväg från sjukhuset sådär?

- För att hon är..

- Död, mamma..

Africa tittar på dem, och sen upp på himlen.

- Men hon kommer alltid vara med oss..

 Tvillingarna tittar upp på stjärnorna och känner sig lite bättre.

- Du har rätt mamma..

- Men vi kommer sakna henne så.

- Det kommer jag också..

Minnesalbum för Annie Greenwood

Annie blev 96 simsdagar.

Historien om Greenwoods'

Ålder: Greenwood-hushållet är inne på sin 68ende vecka.

Släktet: Antalet simmar i Greenwoods'-släktet har passerat 100.

Kuriosa:

- Hannah tillsammans med Kauro är de enda simmarna skapad i CAS, de andra är födda i spelet.

- Två av Africas syskon har dött under märkliga omständigheter.

- Rufus vägrade först bli kär i Hannah.

- Jake är en soffpotatis, verkligen. Han satt i soffan när det brann.

- Bill är ett geni som inte gör annat än att gå i skolan och spela schack.

- Mille är adopterad av en gammal man, jag lät henne flytta in med två yngre "fosterföräldrar". Den äldre mannen bor nu ensam.

- Sedan begynnelsen så har över 200 gravar placerats ut på den lokala kyrkogården, så många att Greenwoods' var tvungna att köpa upp den fastigheten så att mer utrymme för gravar kunde skapas.

- Africa har en sur min, hela tiden.

- Rufus har klarat av den vetenskapliga karriären.

 Kvällsnöjet

Ålder: Anna Craft har levt i 29 veckor och 3 dagar.

Släktet: Anna Craft, endast.

Kuriosa:

- Anna tänker alltid på Matthew Hamming.

- Hon har bott på 5 olika platser i Bridgeport.

- Hon har aldrig haft ett jobb.

- Anna flörtar med alla, men endast varit kär i Matthew och Alex.

- Slarvigare sim får man leta efter. Plockar aldrig, aldrig upp efter sig. Trots att hon inte har egenskapen Slarvig.

- Anna är den första riktigt unika simmen jag har haft, hon har "egen vilja" stark som attan. Hon gör nästan aldrig som man "säger åt henne". Detta gör Kvällsnöjet till den svåraste historien att fota och planera till.

- Det var Anna som valde Alex (Ricky Bailey), inte jag.

- Sandra och Alex är egentligen inte syskon, men jag har gjort om dem i CAS så att de är det.

- Alex har otroligt långa ögonfransar.

  Prinsessa

Ålder: Inne på sin 7nde vecka.

Släkte: Ingen är släkt, men Mary går under efternamnet Mena. Medan Zach heter Ary i efternamn.

Kuriosa:

- Jag spelade med prinsessa i 4 veckor för att komma på en början till Historien.

- Feline är skapad ur mallen för Anna Craft.

- Jag hade som mest 4 stycken olika Mary medan jag fotade till historian.

- Första bilden jag tog när Mary och Zach kom fram till vägen innehöll en taxi och två brevlådor. Dessa retuscherades bort i PhotoShop. Liksom diverse luftballonger, lyktstolpar m.m under historians gång.

- Jag har skapat alla husen i världen själv. Dock är världen nedladdad från TheSims3.com Exchange.

- I och med Prinsessa var jag tvungen att lära mig Photoshop och tog lite "kurser" inom ämnet.

- Mary är rädd för allt, i historian och i spelet. Faktiskt så har jag stora problem med att hon svimmar överallt.

- Mary känner bara Zach.

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36, Del 37, Del 38, Del 39, Del 40, Del 41, Del 42, Del 43, Del 44, Del 45, Del 46

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Leah - Röd

Bella - Rosa #b76e92

Hannah - Kryddbär

Kauro - Gulgrön #7aa300

William Zide - Brun #473426

Corinne - Mesigt Grön #789768

Gäster - Grå, samt övriga färger.

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 47 _________

Bella: - Vadå för villkor?
 
William: - Jag vet att du vill att vi ska gå på balen tillsammans, och vi kan göra det då!
 
- Så du vill bara gå på balen med mig om du får måla av mig först?
- Snälla, se det inte så. Jag trodde du skulle bli glad, det är inte många jag berättat för att jag målar.. Jag tror du förstår varför.
 
- Alltså, jag vill inte att du ska gå på balen med mig för en sådan sak säger jag!
 
- Jag sa ju att det inte alls är därför! Jag vill gå på balen med dig..
 
- Säkert?
 
- Jaa.. Jag lovar.
- För jag tycker...
 
William lutar sig fram för att kyssa Bella och få tyst på henne.
  
"Vad gör han?! Åhnej, det var ju inte såhär det skulle vara.. Det skulle ju hända på balen! Åhnej, allt är fel!"
   
- Jag måste gå! Hejdå!
 
"Fortare! Han måste tro att jag är jordens knäppskalle!"
 
- Ska jag vända?
 
- Jag kan inte vända, för.. för...
".. han kysste mig!"
 
- Wiiihoooooo!!!
 
Leah: - Så, det här är våran stads gym då!
Kauro: - Vackert...
- Nja, inte så vackert kanske.. Men behändigt!
- Haha! Det var ju det jag menade!

Leah och Kauro går till redskapen för att köra ett rejält träningspass.
 Men mitt i träningen så tappar Leag fotfästet på springbandet.
- Aaah!!
 
- Hjääääälp!! Stäääng av!!
Leah sträcker sig efter dispalyen på maskinen och då slungas hon av bandet med en duns.
 
- Leaah! Är du okej?!
 
Kauro hjälper Leah upp.
- Hur är det?
 
- Jag har jätteont..
- Vill du åka till sjukhuset?
- Nej, bara lägga mig ned en stund..
 Leah och Kauro går till soffgruppen som finns på gymmet.
- Jag tänkte bara lägga mig ner två sekunder.
- Gör det du...
 
Men Leah lägger sig ned, och somnar!
 
Stadsbo: - Kommer du Rosie? Passet börjar ju strax och du måste byta om!
Rosie svarar: - Jag kommer, jag kommer. Sluta tjata!

De väcker Leah med sitt prat.
 Leah tittar runt och märker att Kauro är borta.
"Jag måste ha sovit hela natten! Stackars Kauro!"
 
Leah hör ljud ifrån övervåningen av gymmet.
 När hon kommer upp så får hon se en ganska trött och sliten Kauro spela bordsfotboll.
  
- Kauro, förlåt. Det var jag som råkade gå in i badrummet när du var där... Men jag lovar att jag inte såg någonting! Hedersord!
- Jag vet att det var du, Leah. Vill du vara med och spela?
 
- Hehe. Ja, gärna...