Jag kom på att jag ville skriva om mat förut, ni minns?

Jag bytte bana lite, jag skriver istället om jobb! Vänta er ett inlägg om de högsta hönsen redan i eftermiddag!

Glöm inte då heller att kika in Veckans Blogg och att rösta i nya Veckans fråga!

- Nu måste man utnyttja den vackra solen lite, annars skäms jag!

Jag känner att Prinsessa inte tagit till sig i fart som jag hoppats på att den skulle ha gjort vid det här laget. Jag vill att man ska känna sug efter detta och vilja läsa! Man får inte alltid som man vill, men här får ni ett avsnitt till! :D

_____________________________________________________________________

Färgerna:

Feline - Grön

Mary - Lila

Övriga och tillfälliga får resterande färger.

... Del 5 ...

Brinnande

Mary: "Laaalaa, lalaaa.. Stjärnor, i massor."

Efter det att Arthur varit och hälsat på dem för 4 år sen så har Mary vuxit på sig något ordentligt. Feline har lärt henne allt hon kan, bland annat att måla.

Mary tar hand om alla sysslor nu för tiden, grödorna har blivit helt perfekta tack vare henne!

Feline: - Mary?!

- Här mamma!

- Vad duktig du är, och som du kämpar på!

- Ääh, det är väl inget!

- Låt mig hjälpa dig.

- Mamma? Neje, låt mig göra det här. Jag klarar av det ensam. Du vet ju hur lätt du får ont i ryggen och kan inte gå på flera dagar sen efteråt. Det är bättre att jag tar och gör alltsammans! Så kan du fixa maten sen.

- Ååh, Mary. Är du säker? Det verkar som om ålderns höst har kommit mig ikapp..

- Vaa? Skojar du? Om jag är säker? Självklart! Ingen klarar detta bättre än jag!!

- Haha, min söta tös.

- Men det är faktiskt en sak som jag inte tänkt på att visa dig, med tanke på att jag själv inte äter fisk så har jag aldrig lärt dig hur man fiskar!

- Åååh, vill du lära mig!?

- Självklart!

- Sist den till vattendraget här nedanför är en rutten fisk!

- Maaammmaa?!

- Spring inte för nära kanten Mary!

- Vaaa?!

- Spring inte för nära kanten Mary!!

- Nääädåå!!

Nere vid vattnet ligger redan två spön med lina och krok. Feline förklarade för Mary att det var dessa spön hon och Cai använde förut när de fiskade tillsammans. Hon hoppades också att de skulle hålla eftersom det var så länge sen de användes och hon var rädd för att de blivit sköra med tiden.

Sedan visade hon Mary hur man slängde ut linan och att man sedan tålmodigt fick vänta på att det skulle nappa.

Efter en timme frågade Mary i fall det verkligen var så här man fiskade.

- Jaddå!! Vi gör alldeles riktigt!

- Men det nappar ju aldrig!

- Är du fortfarande säker på att det är såhär man gör? Vi har ju stått här i en evighet nu mamma!

- Jodå det är verkligen så man..

- MAAMMMA!

- .. så man gör.

- Mamma! Det drar i spöet! Jag har napp!

- Dra upp den Mary! Dra i linan!

Efter fiskebravaderna så tänder Mary upp en brasa i trädgården.

- Vad duktig du blivit Mary, verkligen. Hur skulle jag kunna klara mig utan dig?

- Men mamma, det är ju du och jag ju. Ingen utav oss skulle kunna klara sig utan den andra. Det bara är så.

- Vad sugen jag blev på att grilla över elden! Jag går och hämtar en potatis, du kan ju grilla din fångst Mary!

- Vad varmt och skönt  det är här vid elden.

- Det stinker om den här..

- Det gör bara det i början. Sen är den god nog att äta och du kommer vilja ha mer ändå. Hihi!

- Det är gott med grillad potatis också, om det skulle visa sig att du inte gillar fisken!

- Hm.. okej, men upp till bevis då da! Men det luktar verkligen inte gott alltså..

Mary tar en tugga utav fiskens kött.

- Mmmm...!! Skojjar du med mig, gillar du inte fisk? Varför? Det var ju jättegott!

- Haha.. Jag har aldrig gillat det för jag har aldrig haft någon stor fiskelycka. Men Cai älskade fisk. Han kunde stå nere vid sjön och fiska i timtals för att gå upp, sova i ett par timmar, och sedan gå ner och fiska igen. Han var helt galen i fisk.

- Saknar du honom..?

- Ibland. Men jag förstår nu att meningen med hans död var att du skulle komma hit till mig. Jag tror att allt har en mening.

- Hur menar du nu då?

- Ta till exempel, solen.

- Ja?

- Anledningen till att solen går ned för oss, är för att den ska kunna stiga upp hos någon annan. Till någon som behöver den bättre efter flera timmars mörker.

- Åå.. Jag förstår..

- Men, mamma..? Kan jag få kolla i Cai's teleskop? Jag har velat testa det länge nu, men jag har inte vågat nämna det.

Feline låtsas att tänka efter.
- Hmm.. ja, det klart! Gå upp och kika du, men jag vet inte hur det fungerar!

- Tack!! Kommer du med?

- Nej, men jag ska gå och lägga mig.

- Vad ser man genom teleskopet egentligen?

- Egentligen?

- Ja, jag testade det faktiskt en gång för länge sedan, men jag såg bara det som jag i vanliga fall brukar se!

- Det är det som är meningen, mitt barn. Du ska se det som går att se på ett tydligare sätt då det är långt bort. För att du inte ska behöva resa hela vägen dit för att titta på det.

- Hur blev du så klok då?

- Mary.. Jag vet inte.

Feline tänder en brasa då det börjat bli lite kallt inomhus medan Mary går upp mot teleskopet på taket.

"Äntligen! Jag är så spänd på vad jag ska se så jag knappt kan titta!"

"Wooooow!!"

En timme susar förbi som ingen tid alls för Mary. Hon är helt och hållet upptagen med att kolla i teleskopet efter allt möjligt som stjärnor och nattaktiva djur.

- Mary?

- Whaao!! Mamma?!

- Ja, Mary. Det börjar bli sent nu? Ska du inte gå och lägga dig? Är du inte trött?

Mary försöker lugna ner sig.

- Vad du skräms.

- Men när jag tänker efter är jag ganska trött.. 

- Tack för att jag fick titta i teleskopet.

- Det var så lite så..

Mary och Feline går och lägger sig.

Mitt i natten vaknar Mary av att hon känner en stickande röklukt i rummet. Brasan som Feline hade fixat i den öppna spisen har lyckats sprida sig och skapat en liten brand! Mary får panik när hon ser det, hon rusar fram mot elden medan hon ropar febrilt på Feline.

"Åh, gud? Vad ska jag göra? Vad händer? Hjääälp!! Hallå?!"

- MAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAMMAAAAAAAAAAAAAA!!!

Nu har även Feline vaknat och fått syn på branden, hon grips även hon snabbt av paniken.

Efter någon minut tar hon sitt förnuft tillfånga:

- Mary, ut härifrån! Du måste ut!

- Men... Men mamma?!

- Vi har inte den tiden! UT!!

I sista sekund hinner Mary ifrån lågorna..

Nästan 60 % är för en "Veckans Blogg", jag har i förebyggnade syfte pysslat lite med en bild i PhotoShop som kommer representera varje veckas blogg.

Jag kommer samla samtliga som blivit Veckans bloggar i en lista också, så att de sparas på nåt sätt. Vi får se helt enkelt :)

Färgerna:

Arthur - Grå

Feline - Grön

Mary - Lila

Övriga och tillfälliga får resterande färger.

... Del 4 ...

Du & Jag

Feline hälsar och leder in Arthur i huset. När Feline är säker på att det bara är Arthur som kommit på besök så ropar hon ner Mary.
Feline: - Mary, den här mannen heter Arthur och han har kommit hit för att besöka oss med ett viktigt ärende.
Mary: - Vadå för ärende?

Feline vänder sig mot Arthur.
- Arthur? Är det okej om jag talar med Mary en stund i enrum?
Arthur: - Självklart. Jag väntar utanför så länge.  

- Okej Mary. Så här ligger det till, jag hade hoppats på att jag kunde säga detta på ett annorlunda sätt. Men det här läget tillåter inte det; du är inte enligt kött och blod mitt barn. Vi kommer ifrån olika ätt och jag är inte din riktiga mamma.

- Vad, vad menar du? Ma.. mamma?

- Att du inte är min riktiga dotter.

- Men, men vem är det då?

- Jag har ingen dotter, på riktigt. Men enda sen du kom hit så har du alltid varit min, för mig, riktiga dotter. Jag hoppas att du förstår, Mary.

- Jag.. jag vet inte vad jag ska säga mamma. Är Arthur min riktiga mamma?

- Nej. Arthur är en man, han kan inte vara mamma.

- Varför är Arthur här då?

- Han är här för att han var den man som först förde dig hit. Min man, Cai, blev skadad för länge sedan medan han var iväg på en resa. Arthur fann honom svag och eländig på vägen, men han fann inte Cai ensam utan med ett flickebarn. Arthur antog att detta flickebarn tillhörde Cai och tog med henne hit när han skulle berätta att Cai inte hade klarat sig på grund av hans skador. Jag blev väldigt chockad när Arthur kom med dig, men han framförde att Cai sagt att det var viktigt att du skulle följa med Arthur hit. Sedan dess har du bott här medan Arthur sökt efter dina riktiga föräldrar..

Mary berättar för Feline att hon förstår och de kallar in Arthur igen för att höra vad han har att säga. 

- Feline, mina nyheter är likväl goda som dåliga. Jag har inte funnit flickans biologiska föräldrar. Men, jag har funnit ett hem där hon kan bo tillsammans med en annan familj närmare där jag bor. Då kan jag hjälpa till att hålla reda på henne medan jag fortsätter att leta efter föräldrarna.

Mary börjar gråta.

- Jag vill inte iväg! Jag har ett hem och jag vill stanna här! Snälla, mamma. Säg att jag får, jag ber!

- Mary?

- Jag vet att detta kanske låter ologiskt, men jag vill helst att Mary stannar här med mig. Det har som sagt gått en tid sedan hon först kom hit och vårat band har vuxit allt starkare. Jag tror inte jag skulle kunna klara mig själv här nu utan Mary. Det är hon och jag..

- Jag tycker ni ska ge upp sökandet och leva för någonting annat istället, Arthur. Jag och Mary klarar oss bäst ensamma tillsammans från och med nu.

- Om det är så ni vill ha det så förstår jag det verkligen.

Arthur stannar ett tag, men beger sig sedan hemåt efter han lovat att han inte ska leta längre efter Mary's biologiska föräldrar.

Och Mary är allt annat än ledsen.

- Mamma?

- Ja, Mary?

- Vart kom Arthur ifrån?

- Vad menar du?

- Han kom utifrån va? Från en stad, som i böcker?

- Jag vet inte, min kära.

- Jag undrar hur det är där ute.

- Det är ingen vacker syn. Bara hemska saker händer där ute. Livet har ingen naturlig gång. Människor dödar varandra för saker.

- Jag skulle ändå vilja se... bara lite..

- Mary, vi hör hit. Du och jag, Mary.

Det lutar åt att ha en Veckans Blogg här på bloggen. :)

Jag har funderat på det en del om hur den skulle publiceras och lite grann runt om. Hursomhelst är ingenting säkert förrän på söndag då jag avslutar denna omröstning/fråga, så glöm inte att rösta! :D

Här kommer Greenwoods' del 37!

___________________________________________________________________

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2, Del 32, Del 33, Del 34, Del 35, Del 36

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Jake -  Blå

Leah - Röd

Bella - Rosa

Hannah - Kryddbär

Annie - Lila

Gäster - Grå

Alice - Cyan

Alexander - Lila-grå

Eliott - Mörkt blå

Spike - Vinröd

Mikael - Ljusgrön

William Zide - Brun

Corinne - Mesigt Grön #789768
Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

 __________ Del 37 __________ 

Africa: "Lalalaa.. Vad var det nu igen Hannah ville ha till Bill's kalas idag?"
Africa går in och handlar en födelsedagstårta och ingredienser till spaghetti som Hannah ska laga åt gästerna som ska komma ikväll på Bill's kalas. 

När Africa är påväg ut ifrån affären så får hon syn på Merlin som står längre ned på gatan. Hon springer emot honom.
- Meeeeeerlin!!
Merlin tittar upp och ser henne komma farande.

- Heej Merlin!
Merlin: - Africa, vilken överraskning!

- Tänk att jag skulle stöta på dig just här! Men tur var det i alla fall för jag har en liten inbjudan förstår du?
- Jaså?
- Jo, det är nämligen så här att Rufus' son fyller år idag och vi ska ha en liten födelsedagsfest för honom. Du kan väl titta förbi? Vi bjuder på mat och tårta.
- Gärna! Jag tar med mig Tasha Marie också. Går det bra?
- Jaadå! Vad härligt att ni vill komma. Vi ses ikväll klockan 18:00 då?

- Garanterat!
 

Efter ärendena på stan åker Africa hem till Annie för att påminna henne om festen och för att äta lunch.

- Du har inte glömt Bill's kalas idag va, mammaaaa?
Annie: - Haha, nejdå.

Samtidigt i en annan del av stan så har Bella åkt till Williams adress för att träffa William. Utanför hans hus möter hon hans mamma.
Bella: - Hej, mitt namn är Bella. Jag söker William, är han hemma? 
Corinne: - Åh, nämen hejsan. William, nej han är ute i parken tror jag. Med Tommy, men han skulle nog bege sig hemåt vid den här tiden om jag inte minns fel.

- Får jag vara så fräck att fråga; hur känner du och William varandra?
- Åh, nej, det är inte fräckt alls. Lite nyfiket kanske, men inte fräckt! Jag och William är klasskamrater.
"Har han inte berättat om mig..? Och varför ser hans mamma så svag ut?"
- Jaså, jag förstår.

- Jag visste då inte att William umgicks med så söta tjejer!

- Hehe, nejdu.. Vi är bara riktigt bra vänner..
"Varför har han inte sagt någonting om mig? Han kanske skäms.. Eller så är det väl bara för att vi just är bara vänner.."

William: - Bella?
"Opps, här står jag och dagdrömmer. Hoppas jag inte sagt någonting högt!"

- Hej mamma!
- Hej gubben. Jag pratar med Ergon nu, ska du äta hemma?
- Nej, jag ska dra.
- Jaså?
William viskar: - Kan vi inte dra hem till dig istället, Bella?
Bella tittar lite förvånat på honom men säger tillslut okej.

- Bara så du vet har vi jordens kalas här hemma ikväll!
- Ååå.. Okej!
- Vi ska fira min kusin. Han fyller år!
- Vad trevligt!

Inne hos Greenwoods' håller alla för fullt på med sysslorna som måste göras innan festen. Leah bär runt på gammal disk som ska diskas. Rufus städar upp på dassen och Africa bäddar alla sängar.

Hannah fixar i ordning spaghettin som det ska bjudas på till gästerna som snart borde dyka upp.

Bella och William går upp på Bellas rum för Bella behöver byta om innan festen. När hon är klar med ombytet kommer William in i rummet.
- Är du redo för att träffa min familj nu då?

- Oj, vad seriös du låter.

- Haha, ja! Min familj är väldigt stor och annorlunda. Knäppa traditioner och sådant. Men mamma vill ändra på det så var inte orolig om någon börjar prata med dig om nåt konstigt.
- Okeeej...?
- Vet du? Oroa dig inte alls. Det är det bästa. Redo?
- Jag tror det...

Leah: - Hej Bella, hej William! Vi har fixat värsta kalaset!
- Haha, vi kan se det!

- Verkligen? Det kan du inte mena, haha! Jag skojar med dig. Men bara så du vet får du ta disken efter festen, för jag fixade allting före.
- Jag förstår. Det är lugnt.

Hannah: - Alliiihooopaaa?! Det är dags nu!!! Bill ska blååsaaa ut ljuseeen!!

- Wiiiihoooo!!! Heeeja Bill!!

- Jaaaaaa!! Bill!

Alla hurrar och hejar för Bill.

Efter Bill blåsit ut ljusen är det dags för den kombinerade middagen med fika.

Middagsbordet fylldes fort av alla möjliga Greenwood'are.

Africa och Annie fick stå och äta.

Och Leah tog hand om födelsedagsbarnet Bill (som vuxit upp) medan Rufus och Hannah åt sin mat.

Timmarna gick och kalaset började dra sig emot sitt slut..

- Vi kan hjälpas åt med disken så fort Hannah och Rufus är klara så jag kan lämpa över Bill till dem. Okej?

- Okej, tack Leah. Det låter bra det. Vad fint ni hade fixat i ordning här inne, med kalaset och allt. Verkligen suveränt!

- Bella? Kan jag prata med dig?

- Ja, självklart. Jag och Leah ska bara ta disken så fort hon kan lämna över Bill till min morbror.

- Nej men gå upp ni så kan jag börja ta disken. Kom ner när du är klar bara. Det är lugnt!
- Säkert?
- Jadåå! 100%, kom ner sen bara.
- Okej, jag kommer snart då. Kommer du William, vi pratar på mitt och Leah's rum.
- Okej.
Bella och William går upp på rummet.

Fortsättning följer. 

Jag har ändrat min omröstning till veckans fråga istället för obestämda och oregelbundna frågor som dyker upp då och då. 

I veckans fråga kommer jag endast ta upp saker som handlar om Sims och om bloggen såklart. Har ni några idéer får ni gärna säga till om det! :D

Har varit inne på lite olika sims-bloggar nu och jag märker att jag (?) kommenterat ovanligt mycket som jag inte hade någon aning om själv. Bland annat igår medan jag fortfarande var i Linköping och absolut inte hade tillgång till dator?

Hur kommer detta sig kan man tro?

Sånt här förstör i alla fall min blogglädje. Jag vet inte hur det är för er. Men jag kan väl i alla fall säga att jag får väl sluta kommentera det jag läser då, så kommer det en kommentar ifrån "mig" har jag inte skrivit den kort och gott.

Hej, ÄNTLIGEN hemma efter försenade tåg och allt vad det heter.

Och jag känner för att inte starta upp mitt Sims om jag ska vara helt ärlig!

Eftersom det är onsdag imorgon så kommer jag gör det då istället.   

Däremot har jag tänkt lite på vad jag ska skriv om lite smått härnäst och fastnat för mat!  Jag kan minnas att jag skrivit om mat tidigare, ni finner det här och här, men jag vill skriva mer! Vad vet jag inte riktigt.. Har ni nåt förslag?  

- Självklart ska jag jobba med bloggen nu i alla fall, men med att besvara frågor jag fått in! De börjar närma sig 100 obesvarade, usch vad dålig jag är på detta! SKÄRPNING!