Nu kommer äntligen första delen av Prinsessa. Jag hoppas att ni gillar den.

Den läses precis som Histoiren om Greenwoods'.En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Cai - Grå

Feline - Grön

Hittills övriga som namnsätts under sagans gång.

... Del 1 ...

Väntan

I en tid för mycket länge sedan stod en man på sitt tak och blickade ut över vida landskap under honom.

Han tittade ut över landskapen som om han saknade någonting.

Och det var då han kom på det..

Cai: - Jag måste göra det. Jag bara måste.

- Så vackert.

Mannen som bott i samma hus i hela hans liv strävade efter lite spänning som han trodde den stora världen utanför kunde ge. Han hade blivit intalad av sin fader, som i sin tur hade blivit intalad av sin fader att världen utanför är en farlig plats, fylld med onda människor och djur. Dessa varningens ord verkade inte tilltala den drömmande mannen just nu. Med förväntasfulla ögon blickade han ännu en gång ut över horisonten och i det ögonblicket bestämde han, att det var hans tid.

- Feline! Feeeeline! Kom och kolla, du kommer aldrig tro mig!

Feline: - Vad skriker du om?

En vacker rödhårig kvinna svarar på ropen. Mannens fru. Hans enda sällskap som hade medbringats av hans fader vid ett kort besök i "världen utanför".

- Feline, jag ser det.

- Vad ser du?

- Ett skepp. Det måste vara ett skepp.

- Är du säker?

- Jaa.. Det är ett skepp. Och Feline?

- Ja?

- Jag vill dit.

- Va?

- Bara en gång, precis som min far gjorde. Ett kort besök.

- Nej, Cai. Det är alldeles för farligt.

- Jag måste Feline. Tänk på alla underbara saker jag kan medta hem.

- Jag vill inte ha några saker, jag vill ha min man i livet! Det är säkert fortfarande krigstider. Du vet hur farligt det är därute, det är väl därför vi har hållt oss gömda i generationer?

- Men känner du inte att du nån gång vill se något mer?

- Jag går och ordnar till i grönsakslandet. Ta ditt förnuft till fånga, Cai.

Feline beger sig nedåt mot grönsakslandet.

Paret bor i ett mycket vackert hus byggt av Cai's farfar. Det ligger undangömt högt uppe i bergen, för att kunna ge en så trygg omgivning som möjligt nu i krigens tid.

- Ååå, herr Tomat. Cai verkar inte förstå att världen utanför är samma plats som tog hans farfar's fars liv. Det finns en anledning till varför vi är gömda!

- Feeeelineee?!

Cai rusar ned i från huset mot Feline.

- Feline?

- Har du tagit ditt förnuft till fånga?

- Ja, och jag vill ge dig ett nytt föremål från världen utanför. Jag tänker bege mig till en stad!

- En stad?

- Sluta driv med mig, Cai.

- Jag driver inte, min kära. Det jag berättar är total sanning.

- Det är min innersta önskan.

- Kommer du tillbaka?

- Det lovar jag dig att jag gör. 

- Jag kommer att sakna dig så.

- Det kommer endast att ta några dagar, högst en vecka.

- Tar du hand om vårat hem, och väntar på mig tills jag återvänder?

- Feline?

- Ja, det lovar jag. Jag kommer att vänta på dig, den tiden det tar. Men skynda dig.

- Det klart.

Och så lämnar Cai Feline med ett löfte om att komma tillbaka så snart som möjligt.

Så Feline tar hand om hemmet och grödorna som hon lovat Cai. Hon väntar också, som hon lovat. Hon väntar en dag.

Som blir till två dagar.

... som via tid förvandlas till 3 dagar.

På fjärde dagen, en söndag, vilar Feline ut och utför inget arbete vid grödorna.

På fjärde dagen tycker hon sig höra ett kravs på dörren.

.. men det var bara vinden.

Mitt i natten till den sjunde dagen sover Feline djupt.

Hon vaknar till av tre kravs på dörren. 

Hon tror att det är vinden, men så hör hon tre kravs till.

Och sedan ytterligare tre.

På stapplande ben reser sig Feline och går mot dörren.

... fortsättning följer ...

Tidigare delar: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4, Del 5, Del 6, Del 7, Del 8, Del 9, Del 10, Del 11, Del 12, Del 13, Del 14, Del 15, Del 16, Del 17, Del 18, Del 19, Del 20, Del 21, Del 22, Del 23, Del 24, Del 25, Del 26, Del 27, Del 28, Del 29, Del 30, Del 31 1/2,Del 31 2/2

En förklaring till hur du läser Greenwoods' finner du här.

Färgerna:

Africa - Grön

Rufus - Orange

Jake -  Blå

Leah - Röd

Bella - Rosa

Hannah - Kryddbär

Annie - Lila

Gäster - Grå

Alice - Cyan

Alexander - Lila-grå

Eliott - Mörkt blå

Spike - Vinröd

Mikael - Ljusgrön

William Zide - Brun

Läs mer om ändringarna som skedde vid del 20 och del 28 här.

__________ Del 32 __________

Hannah: - Jag börjar bli lite orolig nu..

Rufus: - Älskling, du behöver inte oroa dig.

- Jag tror att jag har ont i magen.

- Tror du? Behöver vi åka in?

- Nej. Det är inte så ont. Jag tror jag har ont utav oro.

- Det ordnar sig. Okej? Miljontals hat fött barn innan dig.

- Men det gör säkert jätteont.

- Du överlever, snäckan.

Alice: - Är du redo?

Bella: - Jaaa! Det klart, det är i kväll det gäller!

- Undra om William kommer att vara där. 

- Hur skulle jag kunna veta det?

- Hehe, lika bra att fråga kanske.

- Va?

- Hej William.

William: - Alice?

- Precis.

- Kommer du att komma på festen eller?

"Usch.. Jag hör bara mummel. Jag undrar vad de pratar om. Och när kom de sådär nära egentligen?"

- Okej, hejdå!

- Ska vi dra hem till dig innan eller?

- Ehm... Okej.

- Ska du göra ikväll då, Leah?

Leah: - Vara med Mirre antar jag , vadåda?

- Vi ska på fest!

- Vad trevligt.

- Dansa, hela natten lång. Eller hur Bella?

- Precis.

- Så roligt för er då.

- Vill du följa med Leah?

- Bella?

- Nej. Jag tror inte det. Mirre, du vet?

- Det är nog lika bra, haha!

Bella och Alice åker till festen som hålls på det allmänna poolområdet i Twinbrook. Alice är verkligen på festhumör.

- Wiiihoo! Vilken fest, eller hur Bella?

- Ehm, jo, antar det..

Det är många av de "coola" tonåringarna från skolan på festen. William Zide har precis dykt upp med sitt killgäng. Bella får syn på honom och blir genst generad och vågar inte gå närmare.

Alice har verkat få en idé. Hon lämnar Bella och går fram till en av hennes gamla klasskompisar, Elienne.

- Heeej, Elienne.

Elienne: - Ehm.. Hej.

- Har du sett att Alexander är här ikväll? Alexander som du var så himla kär i förut?

- Ah, ehm.. Jo. Det har jag väl sett, tror jag..

- Vet du? Han har äntligen sagt att han är skitkär i dig också!

- Va, har han?

- Ja? Är du fortfarande kär i honom eller?

- Ja, jo. Det är jag ju, tyvärr. Men jag börjar komma över det.

- Varför ska du komma över det när ni känner likadant? Gå och kyss honom så får du se att jag har rätt.

- Okej, jag gör det!

Eliennes kompis: - Neeeje! Elienne, varför skulle du göra det?

- Vem är du? Tyst på dig. Du vet ingenting om det här. Gå nu Elienne.

Alexander: - Redan i badet?

William: - Ja, ska inte du hoppa i?

- Jo, det ska jag väl. Måste sätta på mig badbrallorna först bara.

- Alexander?

- Åh, hej Elienne.

Elienne sträcker sig fram för att kyssa Alexander.

Alexander hindrar henne.

- Elienne? Vad gör du?

- Är du inte kär i mig?

- Va? Vad menar du?

- Men Alice sa...

- Alice?

"Alice...? Alltid Alice."

- Elienne, jag trodde jag hade förklarat för dig hur det låg till? Jag känner inte som du?

- Jag vet.

- Men varför gjorde du sådär då?

- Förlåt Alexander. Jag tänkte mig inte för.

- Tänk mer Elienne! Attans, varför ska du sumpa allt? Vi höll ju på att bli vänner ju?

Elienne springer gråtandes ifrån festen.

Bella rusar fram emot Alice efter att ha bevittnat händelsen.

- Alice?! Vad tusan var det där?

- Jag gjorde så att de båda fick sanningen förklarad för sig.

- Sanningen?! De är båda jätteledsna nu. Spring efter Elienne och be om ursäkt.

- Springa efter Elienne? Den enda som ska springa härifrån Bella, är du.

- Va? Hur kan du säga så?

- Du hörde mig, och jag menar det.

- Du är hemsk Alice!

- Okejdå, hejdå.

Bella gör sitt bästa för att springa efter Elienne.

Men hon ger upp utanför poolområdet då vägarna delas och inget spår av Elienne syns. Plötsligt hör hon en röst.

- Ehm, Bella?

William kommer fram och pratar med henne. Bella står som paralyserad.

- Såg du vart Elienne tog vägen? Jag försökte springa ifatt henne, men hon hann långt innan jag fick på mig kläderna.

Efter en lång tystnad och massa intalanden i Bellas huvud så vågar hon prata med William.

- Försökte du springa efter Elienne? Varför då?

- Såg du inte hur ledsen hon blev? Jag slår vad om att Alice gjorde det.

- Gjorde vadå?

- Så att Elienne skulle snacka med Alexander såklart. Det var Alice som förstörde för dem sist. Alexander sa till mig att han hade tänkt att satsa på Elienne och innan han skulle fråga henne om de kunde bli tillsammans och träffas så skulle han prata med hennes bästa vän, Alice. Istället för att bli glad för Eliennes skull blev Alice rasande och fjorde så att Alexander blev kär i henne i stället. Alexander föll för det och har sedan dess haft svårt för Elienne. Han märkte såklart att Alice var en elak människa och vill inte heller veta av henne. Förstår du?

- Är du säker på detta?

- Jaa! Jag var ju där! Du borde inte umgås med Alice, hon är ond.

- Stackars Elienne. Men Alice är inte ond. Hon må vara en mycket splittrad person som gör dumma grejer ibland, men hon är inte ond.

- Är det så du intalar dig det? Är det därför du är med henne så mycket?

- Ja, alltså. Det är lite svårt att förklara.

- Hon kommer bara vilja förstöra för dig så att det ska gå bättre för henne själv. Hon lever på andras olycka, som en hemsk maskin.

- Hon vill egentligen mitt bästa!

- När jag ser på dig medans du säger det så är det svårt att tro dig.

- Är det så?

- Tyvärr...

- Jag antar att du har rätt..

- Ska jag skjutsa dig hem?

- Mmm.. tack.

William skjutsar hem Bella.

- Du bor väldigt fint. Nära vattnet och så.. Trivs du?

- Ja.. Det gör jag. Men jag kan fortfarande inte fatta varför Alice gjorde som hon gjorde.

- Bella, det går inte att förstå. Hon bara är sån?

- Hur vet du så mycket om henne?

- Tack vare mina vänner. Hon har haft siktet inställt på dem allihop.

- Jag känner mig som en hemsk människa. Tänk om Elienne tror att jag var med på det. Hon måste hata mig just nu, hon sitter säkert och gråter ensam..

- Ta det lugnt... Hon vet att du inte är med på det. Jag ska fortsätta att leta efter henne.

- Lovar du?

- Självklart.

- Beeeella?! Oj. Bella?

- Ehmm. Hejdå Bella. Vi ses på måndag igen. Och hejdå, Bellas syster?

- Precis..

- Mmm.. ehm, jo. Hejdå.

- Hejdå.

- Bella, jag tyckte att jag hörde din röst. Därför ville jag komma ut och kolla, jag visste inte att du hade sällskap.

- Mmm...

- Bella, hur är det?

- Förlåt för allt Leah.

- Bella?

- Stackars Elienne...

- Elienne? Kom in och berätta vännen. Allt löser sig..

... forts. följer ...

Gameplay: 1, 2 och 3.

Tidigare delar: Del 1, Del 2

~~~~~~~~~~~~~~~~

Uppbyggnaden med meningar och tankar är densamma i denna serie som den är i Greenwoods'. Läs inlägget här om hur du läser Greenwoods'.

Rollista:

Anna - Rosa

Wodan - Blå

Matthew - Orange

Sandra - Lila

Alex - Grön

Lorinda Lindsy - Mörkt gul

Gäster / Tillfälliga - Grå, Röd, Vinröd, Cyan & Magenta.

~ Del 3 ~

Anna Craft är en snabbt växande kändis i Bridgeport, men det tillföljer även att vara en förebild för den andra simmarna i staden. Det är därför Anna spenaderar mer tid för träning nu för tiden. En dag när hon var ute och sprang ringde hennes agent Lorinda Lindsy.

Anna: - Lorinda?

Lorinda: - Heeej Anna! Hur är det med dig? Har du återhämtat dig från tidningsskandalen som skrev om ditt och den där Alex' förhållande?

- Hehe.. Ja? Det har jag väl. Men de hade ju skrivit om och bett om ursäkt så jag antar att det inte är någon fara. Vad hade du på hjärtat?

- Du ska äntligen få flytta ut ur hotell-lägenheten! Jag har hittat ett hus.

- Jaså?

- Ja, på Starbuck's Lane, precis som i kaffet Starbucks du vet.

- Ahaa.. Men, det är väl ingen sådan bostad jag är ute efter?

- Jo! De ska bygga om alla huset på den gatan till kändis-boenden och sedan ha en grind i slutet av vägen med vakter och sådär. Kan du komma nu och titta?

- Jo, jag är faktiskt i närheten. Jag springer dit.

- De här husen är jag definitivt inte intresserade utav, de ser ut att behöva en rejäl renovering innan jag kan flytta in här..

- Oj, men vänta här? Nu börjar det likna nåt! Är det redan gäster här också?

- Alex?

- Åh, hej Sandra!

Sandra: - Anna, äntligen!

- Hur fick ni reda på detta då?

- Haha, att du skulle flytta? Jag ringde Lorinda idag och frågade om hon visste var du var och sa att du skulle hit idag. Så jag och Alex bestämde oss för att åka hit.

- Men tyvärr kan jag inte stanna så länge.

- Det är ingen fara vännen. Jag är glad att du är här över huvud taget.

- Så bra!

- Vi kanske kan träffas senare i veckan?

- Ja! Kan jag få ditt nya nummer så vi kan höras av?

Anna och Sandra byter nummer.

Alex: - Är det här huset ombyggt eller nybyggt?

- Det är nybyggt. Fast tidigare på den här tomten så stod det ett hus, det rivdes så att detta kunde byggas.

- Besiktigat?

- Självklart. Hela området här omkring är köpt utav en mycket känd celebritet.

- Celebritet?

- En allmänt känd person. Kändis.

- Anna, vad tycker du så här långt?

- Fin ingång. Det är det jag har hunnit se hittills.

- Det är snygga golv i alla fall. Man kanske skulle passa på att bli kändis så man får såhär snygga golv. 

- Du får den här veckan på dig att bo i huset och bestämma dig för om du vill bo kvar eller om vi ska leta efter ytterligare ett annat boende. Men det kan ta tid och i värsta fall blir det då lägenhetshotellet så länge.

- Jag tror jag överlever.

- Tyvärr så har jag, precis som Sandra, bråttom till ett möte och måste alledeles strax gå. Du får se dig omkring på egen hand om det är okej?

- Jodå, jag har ju Alex. Eller hur?

- Självklart! Jag börjar inte förrän sent i kväll.

- I så fall så kan vi dra nu då?

- Heeejdå!

- Hej svejs!

- Hur lyckas man? Hur har du lyckats med att FÅ ett hus?

- Haha, folk verkar gilla mig.

- De verkare ju det. Säg till om du får ett till hus på kragen, haha, så kanske man slipper dela med syrran.

- Haha! Du är allt för rolig!

- Har du hunnit kolla runt eller?

- Inget alls. 

- Och jag som borde duscha...

- Jo, men det har jag sett en! Den där dörren! Jag gick på dass förut.

- Haha! Knäppgök.

- Medan du duschar gör jag något alldeles förträffligt för smaklökarna.

- Mmm.. kan knappt vänta! Jag är faktiskt hungrig.

- Ses snart då!

- Yup.

- Aha! Våfflor får det bli. Det är ju jättegott.

- Oj, redan färdig?

- Redan? Det har ju gått 20 minuter.

- Jaså? Jag hittade i alla fall inget våffeljärn så jag gör våfflor i den här långpannan i ugnen istället.

- Det blir säkert bra.

- Hoppas det, man jag vet inte hur länge de ska vara inne. När man har våffeljärn brukar man kunna öppna lätt och titta till dem hela tiden.

- Alex, det luktar jättebränt!

- Oops.. Det ser jättebränt ut också.

- Det smakar bränt.

- Äh, du är så känslig. Man känner ju att det är våfflor i mitten ju.

- Det säger du bara för att vara snäll.

- Mina våfflor hemma brukar faktiskt bli bra, jag lovar!

- Jag tror dig, jag tror dig.

- Är du färdig? 

- Japp.

- Ska vi titta till resten av huset?

- Jaa, det klart!

- Ska bara diska först.

- Vad ruttet! Det finns ingen diskmaskin?

- I ett sånt här lyxboende?! Inget våffeljärn och ingen diskmaskin?!

- Det får duga att diska för hand så länge.

- Fräscht med högt i tak.

- Ja, och blått. Jag gillar blått.

- Din klänning är blå.

- Du är så tokig Alex. Vi kollar nedervåningen.

- Vackra tavlor.

- Vi har sett det här nu, nu går vi vidare.

- Varför har du så bråttom?

- Åååh, Alex! Kolla in mitt sovrum!

- Jag kommer!

- Ljust. Och blått. De verkar veta att du gillar blått?

- Kolla jacuzzin!

- Aaaaalex! Kom igen, vi badar!!

- Okej.. 

Först ut är Anna, sen kommer Greenwoods' och sist Prinsessa!

Nu funkar internet bra igen! Tur att man ställde klockan tidigt, för det kommer att bli tre historier idag - det bara måste bli det!  Lika bra att jag börjar jobba med avsnitten med detsamma..

Igår medans internet krånglade kunde jag ju ändå spela sims. Jag fixade då i ordning tre stycken "ultimata simmar" för mitt eget spelandets bruk. Till dessa simmar valde jag kläder och frisyrer endast som jag använder flitigt i spelet!

Alla dessa föremål som visas på simmarna följer med när man laddar ner dem från http://thesims3.com och Exchange.

Den första simmen är Lily, som råkar heta Roxy på Exchange, jag skrev fel!

Även om Lily är blyg, ta henne inte för givet! Hon är ett riktigt datorsnille med kunskapen om hur man bryter sig in i vilken dator som helst i Sunset Valley. Med ambition driver hon sig själv mot sitt personliga mål i livet - att bli en internationell superspion. En liten bit av tur har hjälpt henne så här långt, men kommer du att ta den här arbetsnarkomanen till högre nivåer?